Om vi inte vet vart vi ska är det ingen idé att skynda sig

Kanske några känner igen rubriken? Nalle Puh har i många år, genom sin far Alan Alexander Milne, haft sina egensinniga tankar om livets alla kringvägar och irrfärder. Ibland har jag själv stött på Nalle Puh och funnit förtröstan i många av hans tankar. Mitt uppe i en valrörelse och med skolan högt på dagordningen

kommer jag att tänka på Puh.Jag funderar också på dessa ord som möjligen blir än mer relevant om än i motsats till rubriken ”Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det.”  Varför dyker just dessa tankar och Puhförnuftiga ord upp just nu undrar ni säkert?  Som Folkpartist och med skolfrågorna som huvudfråga är jag mycket nöjd och stolt över att min partiledare Jan Björklund, tillika Utbildningsminister har tillsatt ett UtbildningsVetenskapligt råd bestående av ett antal forskare med ett brett samlat kunnande. De flesta områden från nationalekonomi via etnologi till pedagogik finns representerade och mina förhoppningar på det samråd som ska ske gentemot regeringen i skolfrågorna är mycket höga. Av en tillfällighet har jag redan tagit upp en av de ingående i rådet hjärnforskaren Martin Ingvar och hans tankar kring Kunskap och Färdighet. Till min stora förtjusning hittar jag också ett spännande inlägg från Jonas Frykman, professor i etnologi, som också ingår i det Utbildningsvetenskapliga rådet. Frykman intervjuas  i Lärarnas tidning! och rubriken lyder ”Skolan har blivit ett terapeutiskt rum”. Den nyfiken läsaren klickar naturligtvis på denna länk och upptäcker ett antal mycket spännande tankar från professorn. Låt mig ändå ta med en av dessa tankar: ”Under 1960-talet började man säga att skolan skulle vara mer fostrande. Genom att göra skolan till ett andra hem skulle vi kompensera för att alla inte har en bra familj. Tanken är så vacker att man blir tårfylld, men vägen till helvetet är som bekant kantad av goda intentioner. Och med de allra bästa intentionerna sköt beslutsfattarna sig själva i foten. Skolan kan inte ta ett föräldraansvar ­eller fostra goda samhällsmedborgare. Vem bestämmer vad det är förresten? Förr skulle eleverna bli Något, nu ska de i stället bli Någon. Egenskaper står i fokus snarare än kunskaper, samtidigt som skolan säger till eleverna att de duger som de är.”

Oändligt mycket finns att säga om dessa tankar, vilka jag i stora stycken delar.

Vad tycker du?

Forskning eller Populism kring skolan

Som vanligt när skolan är aktuell känner sig alltfler manade att yttra sig och särskilt under ett valår. Allt från internationella forskare till tyckare utan insikt i dagens skola.  Här kommer ett inlägg från en av mina partikolleger. Med Per Altenbergs godkännande publiceras det här och därmed är han Gästbloggare hos mig. Jag tillåter mig att redigera en aning vilket framgår i nedan text.

”Regeringens skolpolitik får kritik från oppositionen och går ut på att besluten har svag forskningsanknytning. Låt oss granska den anklagelsen. Det är ett rimligt krav på politiken att den svarar mot de huvudsakliga problem som forskningens identifierar. Vilka är då de viktigaste budskapen i aktuell skolforskning och hur ser regeringens svar på dessa ut? 

1. Lärarnas betydelse för elevernas kunskaper

Inget annat budskap är så entydigt inom skolforskningen. Regeringens politik för att svara upp mot kunskapen om vad som är viktigast kan inte heller ha undgått någon. Reformerad lärarutbildning, höjda lärarlöner, mindre administration, “lärarlyft, “mattelyft”, “läslyft” osv. för att höja kompetens och stimulera ämnesdidaktisk utveckling, statushöjande åtgärder som lärarlegitimation, ekonomisk stimulans för att fler ska välja naturvetenskapliga ämneslärarspår osv. osv.

När Folkpartiet och Jan Björklund startade diskussionen om statliga anslag för att höja lärarlönerna var i princip alla emot. Argumentet var att staten inte ska lägga sig i något som är ett ansvar för arbetsmarknadens parter. Idag börjar det vända. Dels har vi fått de statliga lönepåslagen.” I Karlskrona satsar vi parallellt med lokala löneökningar också. ”Denna inriktning på politiken är tveklöst forskningsbaserad. Idag är fler partier inne på samma linje, men Folkpartiet är garanten för att den ska upprätthållas över tid när fokus för den politiska debatten flyttas bort från skolan.

2. Bedömning och återkoppling

Inom forskningen råder det en bred enighet om betydelsen av bedömning och återkoppling för ett gott resultat (Ur den utredning som utvärderar regeringens skolpolitiska reformer – ”Det tar tid”)

Flera reformer har genomförts i detta syfte, däribland tydligare mål i den nya läroplanen, nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, tidigare betyg och fler steg i betygsskalan.

3. Lärarledd undervisning

När det gäller andelen lärarledd undervisning (“katederundervisning”) i klassrummet är forskningen inte fullt så entydig som när det gäller t.ex. lärarnas roll generellt. Totalt sett får dock sambandet mellan en låg andel lärarledd undervisning och försämrade resultat i Sverige anses så starka att det vore konstigt om politikerna inte reagerade. Peter Fredriksson och Jonas Vlachos drar följande slutsats (sid 19)*

Vår uppfattning (som även har visst forskningsstöd) är att den höga andelen eget arbete är ett problem i svensk skola

 

4. Arbetsro i klassrummet

Återigen handlar det närmast om en självklarhet med entydigt stöd i forskningen, inklusive PISA-utvärderingen. Trots det förekommer det i svensk samhällsdebatt märkliga invändningar mot regeringens förtydliganden av den nya skollagen i det här avseendet och den nyligen tillsatta utredningen med motsvarande uppdrag. En vanlig invändning är att säga att ”läraren inte skapar lugn och ro i klassrummet genom att beslagta mobiltelefoner eller visa ut elever”. Nej, det får man verkligen inte hoppas är huvudstrategin men poängen är ju att lagstiftningen måste täcka alla tänkbara scenarier som kan uppstå i ett klassrum så att läraren vet med sig att hen har lagen på sin sida. Att det inte alltid är glasklart fick vi veta så sent som för en vecka sedan då tingsrätten i Lund slog fast att lärare har rätt att fösa ut en elev ur klassrummet som stör undervisningen utan att riskera att hamna i domstol för det. Barn- och elevombudsmannen delade nämligen inte den tolkningen av lagen.

5.  Fokus på tidiga insatser för att nå målen

Ännu ett återkommande budskap i forskningen är vikten av tidiga insatser för att eleverna ska nå målen. Återigen kan regeringens politik knappast missförstås. Tidigare skolstart, lågstadielyftet, mål för läsförståelse i årskurs ett, läsa-skriva-räkna-satsningen med fokus på de tidiga skolåren och nationella prov i trean svarar alla på ett eller annat sätt mot just detta budskap i forskningen. 

Skolutveckling i Karlskrona

Internationella, nationella och lokala rapporter kring skolan dyker upp med allt kortare mellanrum och inspirerar många debattörer att dra slutsatser och komma med förslag kring hur skolan kan utvecklas. Vi Folkpartister och tillika socialliberaler deltar gärna i debatten med lång erfarenhet av skolfrågor.

Lokalt i Karlskrona har vi nu ansvarat för skolorna i snart 8 år och har ambitionen och kunskapen att ta detta ansvar i ytterligare minst 8 år. Väl medvetna om att man kanske inte vinner nya val på gamla meriter vill vi dock peka på några delar av det vi hittills uppnått.

Aldrig någonsin tidigare har så mycket investerats i förskolor, skolor och gymnasier på de år vi Folkpartister, tillsammans med våra fyra samarbetspartier, haft ansvaret.           En kraftig utbyggnad av antalet förskolor har genomförts. Johannesberg, Ryttareliden och uteförskolor har bland annat tillkommit. Renovering av Rosenfeldtskolan, Tullskolan, Vedebyskolan, Rosenholmsskolan, Sturkö skola och just nu Holmsjö skola är några andra exempel.

Vi noterar ödmjukt att det går att hitta blocköverskridande överenskommelser kring skolfrågor och tackar Socialdemokraterna för detta samarbete. Vi är övertygade om att fler breda överenskommelser kan göras framöver inte bara inom skolfrågorna.           Tillsammans utfäste vi att vi vill bygga och utveckla starka skolor i vår kommun och att alla elever ska få en fullgod utbildning och undervisning oberoende av var de bor.Denna utfästelse gäller och vi vill fortsätta våra satsningar på kompetensutveckling av personal med den Sverigeunika satsningen som just nu pågår i samarbete med Jönköpings högskola där över 100 lärare studerar och forskar med utgångspunkt från sina egna förutsättningar och intressen.

Aldrig någonsin tidigare har resurser till förskolor, skolor och gymnasier varit större än i år 2014. För förskolan har vi inlett resursförstärkningar riktade mot de lägsta åldrarna med syftet att minska antalet barn per avdelning. Detta vill vi fortsätta med de kommande åren.  Förutom att vi tacksamt tar emot statliga resurser för löneökningar till våra lärare har vi i Karlskrona tillfört ytterligare resurser avsedda för löneökningar. Detta vill vi fortsätta med de kommande åren. Allt vi gör och vill göra bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vilket innebär att vi har stort förtroende för professionen och vill verka för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att kunna fortsätta bygga starka skolor för våra barn och elever.

Släpp Lärarna loss det är Vår.

Jag har under många år ägnat mig åt skolpolitik och gläder mig åt att vi i Sverige högst sannolikt har en gemensam uppfattning om att något måste göras, inte minst att grunden till en egen försörjning läggs i en bra utbildning för våra barn. Globalt råder en stor samstämmighet i att utbildning och bildning är den enskilt viktigaste insatsen som kan göras för att skapa drägliga villkor i den svåra konsten att leva ett liv.

Sedan länge har jag förundrats över att kraven på våra lärare ökar hela tiden. För inte så länge sedan infördes rapporteringsskyldighet huruvida barnen var i förskolan eller inte som ett sätt att upptäcka missbruk av VAB, Vård av Barn. Ännu en pålaga för pedagogerna, Huhh.

Det gläder mig att regeringen nu börjar inse att kraven på allehanda dokumentation kring elevernas skolgång gått överstyr.

Jag ser fram mot snabba besked på en minskning av dessa ok och ser därefter ökade möjligheter att ge eleverna mer tid att förkovra sig i skolan. I Karlskrona kommer jag att ta initiativ till samtal och samverkan mellan  lärarfack och politik i syfte att än mer förbättra för våra elever.

En gång i tiden  förde jag fram parollen ”Släpp Lärarna loss det är vår” . Detta tål att dammas av och gäller i högsta grad även idag.

Ärligast vinner

Valet den 19 september närmar sig och vi politiker presenterar tankar och visioner i en allt stridare ström.  Folkpartiets visionsprogram inför valet har rubriken ”Ja till framtiden”. Vi vill införa begreppet ”Företagsomsorg”  för att ytterligare skapa möjligheter för befintliga och nytillkommande företag att växa och anställa. Vi vill att kommunen ska anställa projektlärlingar och ge möjlighet till studerandepraktik så att ungdomar får en möjlighet till viktiga erfarenheter samt en inkomst.

I utbildningens värld vill vi under de kommande mandatperioderna genomföra alla de reformer regeringen beslutat om och ska besluta om. Lokalt i Karlskrona startar vi en stor satsning på viktiga faktorer som leder till framgångsrika skolor och skapar ännu bättre förutsättningar för eleverna genom en utbyggd elevhälsa.

Dessa smakprov kan ställas mot socialdemokraternas program som kallas ”Möjligheternas Karlskrona” och som utlovar en ny färdriktning för kommunen. S ställer sin egen socialistiska ideologi mot sin huvudmotståndares konservativa ideologi.  Om dessa inriktningar må S och M gärna träta.

Jag och Folkpartiet går till val med liberalismen som ledstjärna och med en socialliberal inriktning som innebär en fortsatt tro på människan och hennes inneboende krafter. De grötmyndiga politiska rösterna som alltid vet vad som är bäst för den enskilde lämnar vi åt S att fortsätta använda.

I frågor som väljarna anser är mycket viktiga i kommande val nämligen sysselsättningen, skola och barnomsorg ter sig sossarnas text smörande förförisk. Vilket parti ställer inte upp på ”Vi vill värna välfärden”, ”Ungdomar behöver hopp, framtidstro och jobb” och ”Skolan ska kännetecknas av kunskap, öppenhet och nyfikenhet”?

Som vanligt förs de enkla budskapen fram utan redovisning av hur. Sanningen är ju den att genomförandet av socialistisk politik innebär skattehöjningar upp mot mesosfäriska kalla höjder. Detta drabbar mest de med minst inkomst. Studera gärna hur skattetrycket har utvecklats i Sverige sedan början på 1900-talet.

Raljerandet om ett vågmästarparti som avgör frågorna passerar utan egen eftertanke. Väljarna får inget veta om att S fattade armkrok med vågmästarpartiet och valde bort hälften av de resurser vi ville satsa på barn med särskilda behov i skolan. Trots att insatser för barn med särskilda behov är obligatorisk och lagstadgad numera prioriterar S öppna förskolor. Är det detta som är den nya färdriktningen? Är detta att ta allvarligt på fattade politiska beslut i riksdagen?  Detta handlingssätt kan närmast betraktas som socialistkonservativt i den meningen att inget kan förändras och att allt ska vara som det alltid har varit. Man kan med fog ställa sig frågan vilka möjligheter Karlskronaborna ser i ett socialistiskt system som med stor självgodhet alltid vet vad som är bäst för medborgaren? Med ännu mer fog kan man också ställa sig frågan hur den nya färdriktningen ser ut när alla budskap klingar likadant som alltid?  Vi säger stolt ”Ja till framtiden” men är ännu inte nöjda med vårt samhällsbygge som kräver några mandatperioder till.

Vi borde nu reflektera över vårt politiska uppdrag och se mer till kommunens bästa i stället för att fokusera på partinyttan med högt tonläge.  Folkpartiets mål är att skapa ett majoritetsstyre med tydlig socialliberal prägel.

Skoloriginal mot copycat och triangulering

Nu har S med stödpartierna MP och V presenterat en urvattnad variant på besked i utbildningsfrågorna. Förfäras gärna genom att studera denna länk ..      Som jag ofta haft anledning att säga är det alltid bättre med original än kopiering.  Dock finns en tillnyktring i att de röd-röda numera talar om lärare i stället för vuxna och att antalet timmar per ämne  bör  variera från individ till individ. Månne lämnas begreppet Rättvisa i betydelsen lika dåligt för alla nu?  Återigen har jag anledning uppmärksamma och rekommendera sossar i Karlskrona att ta till sig S – politikern Robert Nord som sedan länge begripit och lever efter realiteter i skolfrågorna.       I övrigt är förslagen oerhört tunna vilket inte förvånar. Jag är nu van vid dessa till intet förpliktigande budskapen. I Karlskrona har vi ett oppositionsråd som sagt ”Vi har något på gång”. Blev det inte mer Hansson?  Ska ni lokalt ihärdigt motverka skriftliga omdömen från årskurs 1? Ska ni envetet motarbeta yreksutbildningar och lärlingsutbildningar på gymnasienivå och i stället låta ungdomarna vara arbetslösa? Vad säger ni om en helt ny lärarutbildning med mera med mera med mera ur alla de förslag som vi genomför och går till val på?

I DN fortsätter S med sina överbud och dissar naturligtvis våra förslag.  Bäva månde alla skattebetalare som kan se fram mot kraftigt höjda sktter, mest för de med små inkomster OM de röd-röda får en möjlighet.

För mig och regeringen står skolan mycket högt på prioritetslista. Med satsningar på totalt 6,2 miljarder kronor 2010-2014 blir utbildningsväsendet verkligen vinnare om Alliansen får fortsatt förtroende. Som exempel två viktiga områden:   Regeringen vill genomföra den största satsningen på lärlingsutbildning någonsin – närmare 1,4 miljarder kronor 2011-2014. Totalt 30 000 lärlingsplatser skapas på gymnasiet och 5 900 platser inom vuxenutbildningen. Det ska jämföras med de ungefär 8000 platser som finns dag. Samtidigt förlängs satsningen på yrkesvux. Detta ger tusentals ungdomar möjlighet att lära sig ett yrke i stället för att riskera arbetslöshet. När socialdemokraterna anklagar oss för att ha skurit ned de statliga anslagen till vuxenutbildning är detta inte korrekt. Statsbidraget 2006 var 1,8 mdr kr. Statsbidraget i år respektive nästa år är ungefär 2,65 mdr kr, därav 1,2 mdr i generella statsbidrag och ytterligare 1,4 mdr i direktriktade statsbidrag till yrkesvux.  Det blir nya satsningar på matematik och naturvetenskap. Tiden för matematik utökas med en timme i veckan, eller fyrtio procent, på lågstadiet. Det ger lärarna möjlighet att verkligen arbeta med de elever som behöver extrastöd. För att stärka elevernas intresse fortsätter också satsningen på matematik, naturvetenskap och teknik under några år. Detta bådar gott för våra lokala satsningar med matteprofil på Wämöskolan och på gymnasiet i samrbete med Högskolan BTH.  Nationellt och lokalt fortsätter dessutom lärarlyftet, läsa-skriva-räkna-satsningen och kampen mot mobbning. Ett rektorslyft skapas, betyg införs från sexan, det blir fler nationella prov, mer entreprenörskap i skolan och satsningar på skolor i utanförskapsområden.  Mot detta står det urvattnade kompromissförslaget som nu presenterats av de röd-röda och den eviga rödmärkta megafonen Bülow i Sydöstran som uppenbarligen inte har läst på i alla de reformer och i den nyligen beslutade Skollagen. Om Bülow inte längre vill kännas vid sitt förflutna ser jag fram mot ett upphörande av raljerandet med majorstillmälena. Själv är jag  Kapten emeritus och mycke stolt över dessa lärdomar detta medför  och som politiken behöver.  Rösta  och Rösta Rätt  i det kommande valet. 

BLT:s ledarredaktör kritiserar med viss rätt Björklunds tal. Jag och många med mig vill se mer av Socialliberalism. Att vi kan skola och driver detta framgångsrikt räcker naturligtvis inte. Sydsvenskan är inne på samma linje.  Dock , dock  innan valdagen kommer det.

 

Betyg ökar sannolikheten att klara gymnasiet

Betygsfrågan i skolan är ett evigt trätoämne. I dagens DN kan vi idag ta del av följande : “Betygskritiker som Maria Wetterstrand hävdar ofta att betyg missgynnar de svaga eleverna. Det verkar också logiskt att den som får bra betyg blir glad och uppmuntrad medan den som får dåliga betyg tappar sugen. Men i Anna Sjögrens långtidsstudie framträder ett mönster som talar för en helt annan slutsats: Barn till lågutbildade som inte fick betyg på låg- och mellanstadiet hade lägre sannolikhet att nå en gymnasieexamen än de som fick betyg. För flickor ökade andelen som inte gick gymnasiet med 8–16 procent och för pojkar med 7–10 procent.”

Våra lokala röda partiföreträdare har under många år ljudligt fört fram sina teser att “man lär sig inte mer med betyg”. På den ännu rödare kanten hävdas att betyg ska avskaffas.   Artikeln tar också upp att det faktiskt forskas kring driv- o dragkrafter i allmänt tal motivation.  Motivation förs ibland fram av våra röda politiker som viktigt.

Däremot håller jag inte med ledarskribenten i DN om att man lär sig av misstag. Modern inlärningspsykologi hävdar i stället att man lär sig mer och djupare genom att lyckas. Så kallad operant inlärning med positiv förstärkning bl.a beskriven av BF Skinner.

Just de grupper av elever man säger sig värna om missgynnas av att inte få betyg i grundskolan.  Sånt är livet i det rödgröna lägret. Man kan undra vad småbarnsfamiljer tycker om detta. Vad säger våra lokala representanter till barnfamiljerna nu?

Kanske Magnus Johansson S och Åsa Gyberg Karlsson V återigen kommer med nya argument mot?

Skönt att regeringens Skollag ska tas denna månad. Läs gärna mer  i UNT och i UNT2 och i Aftonbladet.

Johansson fortsätter gräva i (S)amma grop

Magnus Johansson, MJ, utmålar Folkpartiet som ett hot mot svenska elevers kunskaper i sin senaste krönika i Sydöstran. MJ är upprörd över tidigare betyg, skriftliga omdömen och urvalstester och vill istället se ökade anslag och ”en miljö i skolan som ser allas möjligheter”.  Berätta gärna hur denna miljö ska skapas MJ!

Folkpartiet har i regeringen högst väsentligt bidragit till att se över lärarutbildningen som tidigare varit under all kritik, infört betyg i tidigare år för att de elever som har det svårast ska få mer tid att arbeta upp sina kunskaper i de ämnen där så behövs och infört möjligheten till skriftliga omdömen.

I femklöverns skolbudget i Karlskrona satsas resurser på fortbildning av lärarna och datorer åt eleverna samt en sedan länge välbehövlig upprustning av dåliga lokaler.

Som en hackande gammal stenkaka upprepas den dammiga illröda sydöstra synen på de reformer som äntligen kommer i skolans värld och som många har väntat på, inte minst de olika fackförbunden som organiserar lärarna.

Den störste Diskjockeyn som fortsätter spela de enfaldiga gamla dammiga låtarna är S Magnus Johansson i Karlskrona som uppenbarligen kört fast ordentligt och nu är på tvärs med både sin egen partistyrelse och bättre vetande S-politiker runt om i landet.

Förutom klagosången över alla fel våra reformer innehåller är MJ dessutom ledsen över att en samverkan inte verkar bli av i skolfrågorna på nationellt plan eller lokalt.

Här behövs en ödmjukhet och tydliga positionsförflyttnignar från S sida om några överenskommelser ska kunna komma till stånd.  Då duger det inte att tävla i vem som är mest dogmatisk.   Den striden förlorar vi med råge jämfört med MJ hållning i denna och andra politiska frågor.

Står S fortfarande för följande uttalanden antaget? i ert skolråd trots stora protester från MJ ?

”Skolans uppgift är att förmedla kunskap till alla elever. Därför är det väldigt viktigt att skolan följer upp vilka kunskaper eleverna har och att det görs tillräckligt tidigt för att de åtgärder som behövs ska kunna sättas in.”

Se där, här vi ju överens. Så varför denna klagosång MJ?

Att vi ska ha höga förväntningar på skola, personal och elever är vi inte heller oense om.  Att personal ska få en bra utbildning åtgärdar vi ju genom en helt ny lärarutbildning och självklart genom kontinuerlig fortbildning.

Vi hoppas att Magnus Johanssons utspel inte representerar Socialdemokraternas syn på skolan, för högre hopp hade vi.

Så MJ vad är problemet med våra reformer inom utbildningens värld?

Jan-Olof Peterson senior I folkpartiet

Hampus Bergquist junior I folkpartiet

Ett skott i foten fick glastaket att spricka

Att ägna sig åt politik är oftast stimulerande men är ibland förskräckande. Att det nu är ett valår med alla de ingredienser som tillhör om vi önskar eller ej gör att politik lyfter till oanade höjder, nästintill pyramidala.

En mycket stridbar, omtalad, omtvistad och i de egna Socialdemokratiska leden tillrättavisad socialdemokratisk politiker vid namn Eva-Britt Dahlström har nu blivit arg på mig.  Orsakerna till detta ska jag inte trötta er läsare med utan läs gärna tidningarnas beskrivning av detta. Med en ryggmärgseffekt vänder sig Dahlström till i första hand Sydöstran och beklagar sig. Blekinge läns Tidning tar tacksamt emot ilskan.  Jag gör ett tappert försök att förklara bakgrunden till det hela med klent resultat. Om man vill missförstå så gör man det. Om en reporter vill raljera en aning så gör man det.

Här kommer bakgrund , affären hittills och fortsättningen.

Gruppen som intresserat sig för denna fråga är tillsatt efter beslut i BUN. Vad de kommit fram till ska självklart redovisas i BUN inklusive allt de har. Eftersom jag trots allt har följt detta ärende anar jag en del oklarheter som kan vara bra att reda ut inför att nämnden fattar beslut om eventuella åtgärder.  I stället för att ta det som ett informationsärende i Majmötet som redan är fulltecknat hela dagen till möjligen sent på kvällen anser jag att det är bättre att förbereda och ta ärendet i Augusti.

Detta innebär inte att det material gruppen har ska begravas innan. Att detta som alla andra ärenden bereds har S Alltid krävt. Tidsförlusten blir ingen eftersom förslag till beslut alltid ska med om det ska bli ett ärende i BUN och inte bara en informationsfråga.

Med lite sans hade vi kunnat lösa detta utan några övertoner innehållande missförstånd, raljans och förutfattade meningar.

Att sedan Eva-Britt Dahlström nästa dag figurerar i ett liknande ärende i BLeLtidningen där hon uppenbarligen har hindrat en pappa-barnförening att få fram sina budskap gör mig bara bestört och frågande till vilken trovärdighet vi ska ha till S politikern Dahlström. Inte ens ett försök till förklaring kostar Dahlström på sig utan lämnar den klassiska kommentaren “Jag har inga kommentarer”

Prata om ridå, självmål, skott i foten eller kasta sten i Glashus. Så här i inledningen av årets valrörelse kan man fundera på hur debattklimatet kommer att bli fram till valdagen 19 september.

Rösta  och Rösta Rätt  i år

5-klövern förskönar Karlskrona

Grattis alla Kaurlskrooniter, Karlskronabor, hitresta, tillresta och framförallt alla Vi som inte är bilburna.   Med bakgrund och uppväxt på Björkholmen , ett av stauns ursprungskvarter och med en lång politisk gärning med brinnande samhällsintresse och med vurm för miljö o människor jublar jag idag.   Alltför lite har gjorts under alltför många år med syfte att göra Karlskrona attraktivt att leva o bo i. Nu syns det med all önskvärd tydlighet att 5-klövern gör skillnad och att det betonggrå sossesamhället byter skepnad.  All heder och credit ska gå till ansvarig politiker Tommy Olsson KD som länge haft den otacksamma rollen att spara och vänta på att få underhålla vår fysiska miljö. Låt oss få fortsätta utveckla Karlskrona och låt oss tillsammans glädja oss åt att politik gör skillnad.  Se inslaget i BlekingeNytt och låt er inte luras av att det idag är 1 april. Efter Påskhelgen fortsätter arbetet med att försköna vår stad som bevis på att inslaget i TV inte var ett skämt.  Nu väntar jag bara på att våra skolor ska få ta del av en välbehövlig upprustning vilket Tommy och jag verkar vara överens om.

Mitt i alla glädjen vill jag trots allt spilla lite smolk i glädjebägaren !

Varför dubbelrikta trafiken kring Hoglands Park och varför lägga en busshållplats för de stora bussarna bakom Snäckan?  Se mitt inlägg sedan tidigare i denna fråga!

En riktigt  God o Glad Påsk på Er Alla!

Nu kommer den Nya skollagen

Jag har sedan 1992 engagerat mig i skolfrågan och kan notera att nuvarande Regering på rekordtid arbetat fram ett förslag till Ny skollag. Idag överlämnas Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet till riksdagen. Folkpartiets skolpolitik är nu regeringens skolpolitik. En glädjens dag för mig och jag ser fram mot beslut i riksdagen under våren. Vilka partier står kvar vid sina gamla positioner nu? Ska vänstern återigen få ett alltför stort inflytande i det RÖDA lägret? Orkar S ta till sig dessa förslag och är det nu äntligen dags att Sveriges elever får en modern lag som inte uppdaterats sedan 1985?

Enligt DN accepterar S merparten av förändringarna vilket bådar gott inför framtiden.
Skollagen gäller stora delar av utbildningsväsendet, från förskola till vuxenutbildning.

På gymnasiet ska Eleverna få gå program som passar dem, för att de ska kunna fortsätta plugga eller börja arbeta, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Några exempel:

• Förskolan blir en egen skolform
• Samma regler för fristående och offentliga skolor.
• Skärpta krav på lärare. Endast den som är behörig ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag.
• Skärpta behörighetsregler till gymnasieskolans yrkesprogram. För att bli behörig till ett yrkesprogram i den nya gymnasieskolan ska eleven ha lägst betyget godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt i ytterligare minst fem ämnen.
• IV-programmet avskaffas. För den elev som inte är behörig till något nationellt gymnasieprogram avskaffas dagens individuella program och fem introduktionsprogram kommer i stället: preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ, samt språkintroduktion.
• Bättre stöd till eleverna. Rättigheterna för den elev som behöver stöd och hjälp ska stärkas.
• Profilklasser i högstadiet. För elever med speciella färdigheter i ett ämne blir det tillåtet att anordna antagningstester för särskilda profilklasser från årskurs sju i grundskolan.
• Stärkta rättigheter för eleverna. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan, och också till studie- och yrkesvägledning. Dessutom ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor.
• Ökad trygghet och studiero. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas.
• Skolinspektionen får möjlighet ge skarpare sanktioner mot de huvudmän som missköter sig. Bland annat får myndigheten möjlighet att utfärda vitesförelägganden och att i särskilt allvarliga fall stänga en skola med omedelbar verkan.

Propositionen om en ny skollag kommer att behandlas av riksdagen under våren 2010. Lagen ska tillämpas från och med den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska lagen tillämpas från och med den 1 juli 2012.

Läs mer här :   SVD

Alla kan bidra

Jag har varit på studieresa i Småland. Solen sken och möjligheterna visade sig från sin allra bästa sida. Måhända Smålänningar har ett annat kynne än resten av omvärlden? Gnosjöandan har uppenbarligen spridit sig ända till Hovmantorp. Är det möjligt att kreativitet, skaparglädje, samförstånd, prestigelöshet och pragmatism kan få råda ännu lite längre söderut över länsgränsen till Blekinge och Karlskrona? Jag hoppas innerligen detta och vill bara brista ut i “Alla kan bidra” till skillnad mot en annan devis som löd “Alla ska med”.

Projektet Allhallen i Hovmantorp inger hopp för framtiden och är ett lysande exempel på att 1+3 blir minst 8. Att privata eldsjälar tillsammans med kommunala tjänstemän och politiker under mer än 7 år gemensamt har arbetat med att få till stånd ett Allaktivitetscentrum är värt en guldmedalj större än de våra svenska skidåkare erhöll i senaste OS!  Att sedan ett stort antal medborgare och företagare delfinansierar driften av anläggningen genom att köpa andelar i anläggningen gör inte saken sämre. Läs gärna mer om upplägget i Sylvia A F ledare.

Det är bara att gratulera Hovmantorp och alla dess invånare i alla åldrar till den anläggning de har skapat och att inflyttningssiffrorna nu ökar till orten.

Studieresan initierades av alla de eldsjälar i Holmsjö som i många år har engagerat sig för bygden och dess utveckling. Tanken är att få till en liknande anläggning som i Hovmantorp samtidigt som skolan i Holmsjö renoveras. Tack för initiativet ni som anordnade denna resa. Det finns stora möjligheter att åstadkomma något liknande i norra kommundelarna. Som liberal tror jag på människors inneboende kraft. Alla människor kan delta i samhällsbygget efter sin egen förmåga. Att en offentlig finansiering kan kombineras med andra delar, inte minst EU-bidrag, borgar för att ett liknande projekt kan genomföras även i Holmsjö. Själv har jag lämnat direktiv om att kostnadsberäkna en renovering av Holmsjö skola med tilläggsuppdraget att räkna in användande av en fristående Allhall. Vad bidrar andra med i detta angelägna projekt?

Nu återstår “bara” att kreativitet, skaparglädje, samförstånd, prestigelöshet och pragmatism kan få råda även i Blekinge och Karlskrona. Jag hoppas innerligen detta och vill bara brista ut i “Alla kan bidra”. Kanske till och med de socialistiska partierna i grunden tycker detta upplägg är värt att genomföra?

Rosenholm går i baklås?

Så är då Rosenholm med omnejd på tapeten igen enligt dagens BLT. Hukandet för försvaret fortsätter uppenbarligen. Är det inte vindkraftverk så är det olämpligt ur andra aspekter. Återigen sätter ”buller” käppar i hjulet. När ska Marinbasen inse att det finns en skjutbana i Ronneby F17?

Jag har under en lång följd av år deltagit i och följt försvarets omstrukturering.

Turerna kring försvarsbeslutet 2004 var som vanligt många, långa och krokiga.  Ett otal intressenter deltog i arbetet för att rädda kvar marinen och flyget i Blekinge. Många ska hedras i detta idoga arbete. När hoten hopade sig om att förlägga en marinbas till Berga/Muskö i Stockholm och att marinen skulle vara representerad i Göteborg skärptes argumenten för Blekinge i allmänhet och för Karlskrona i synnerhet. En kraftansträngning för Karlskrona gjordes med argumentet att garnisonssamordna med en marinbas i Karlskrona och en flygflottilj i Ronneby/Kallinge. En mängd olika samordningsvinster fördes fram för att få effektivitet och ekonomi i denna garnisonslösning. Möjligen fick detta argument fäste och dåvarande regering beslutade att Sveriges enda marinbas skulle förläggas till Karlskrona.  Karlskrona kommun och privata intressenter har sedan etablerat ett antal olika verksamheter på Rosenholmsområdet väl medvetna om den lurande konflikt som fanns och uppenbarligen fortfarande finns. Skjutbanor ska samsas med en tänkt expansion och parterna med marinen som en av dessa kommer inte överens.  Konflikten är bekymmersam och lägger en tung hand över tänkta utvecklingsplaner för alla parter enligt dagens BlekLänsTidning. Följetongen fortsätter i nya nyheter.

Jag har stor förståelse för att vi alla ska kämpa för en Marinbas värd namnet som ger arbetstillfällen och har i tidigare debattinlägg propagerat för just detta.

Trots detta undrar jag stillsamt om Garnisonssamordningen med Flygflottiljen i Ronneby/Kallinge inte längre gäller?  Mig veterligen finns inom flygflottiljens område också skjutbanor.  Är det inte möjligt att parterna kommer överens om ett samutnyttjande av dessa skjutbanor så att Rosenholm kan utvecklas vidare?

Nu backar Karlskrona kommun till förmån för militära skjutbanor enligt dagens inslag i B l T . “I västra Backabo läggs tanken på att bygga 1 000 hyreslägenheter och villor ner helt. Bullerproblemen genom militärens skjutbanor anses oöverstigliga inom åtminstone en femårsperiod.” Vad förväntas hända efter fem år? Varför kan inte Ks ordf i Ronneby och Karlskrona tillsammans med Marinbaschefen och Flygflottiljchefen nu komma överens och uttala “F17 i Ronneby tar hand om ALL militär skjututbildning i Blekinge”?  ALLA skulle VINNA på detta!  Eller?

Utveckla kärnkraftstekniken

I dessa extremt kalla dagar tycks det mycket om energiförsörjningen i Sverige. Aftonbladet skriver på sin ledarsida den 9 januari följande “Strömmen är på väg att ta slut. Priserna rusar. Orsaken är kylan men också att två svenska kärnkraftsreaktorer står stilla medan en tredje går för halv maskin. Kärnkraftberoendet hotar inte bara miljön det riskerar dessutom att göra Sverige mörkt och kallt.”

Alltför ofta används den återkommande kylan och att kärnkraftsreaktorerna står stilla som orsak till eländet. Alltför sällan kan vi läsa om den verkliga orsaken till att elpriserna skenar och att elkonsumenterna drabbas av chockräkningar den kommande månaden. Orsaken är nämligen den hukande politiken som började sin kräftgång med kärnkraftsomröstningen 1980 där linje 2, av 3 alternativ, vann med lydelsen “Kärnkraften skulle avvecklas i den takt som var möjlig. Man skulle avvakta att förnybara energikällor blev tillgängliga och ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skulle få förekomma. Alla framtida energianläggningar av betydelse skulle ägas av stat och kommun.” Riksdagen fattade sedan beslut att kärnkraften skulle vara avvecklad 2010. Under mer än 30 år har politiken, riksdagen och som direkt följd forskning och utveckling varit otydliga med hur det ska bli med alternativen och med kärnkraften.  Att riksdagen några år efter lagstadgade MOT att ens få “tänka” på , det s.k. “Tankeförbudet”, att uppföra kärnkraftsrektorer har inte gjort saken enklare.

Endast folkpartiet har på senare tid varit tydliga och vi hävdar med än mer emfas att det är rimligt att fortsätta forska kring kärnenergi och vi har därför påverkat regeringen att 2006 häva förbudet mot att bygga ny kärnkraft. Det ger möjlighet att säkra energitillgången på ett klimatvänligt sätt. Allt fler håller nu med om detta. Dagens svenska kärnkraft besparar atmosfären ungefär 100 miljoner ton koldioxid varje år. Om vi ska uppnå EU:s ambitiösa klimatmål krävs nya kärnkraftverk med ny teknik för att ersätta dagens reaktorer när dessa tas ur bruk. Den intresserade kan ta del av Vattenfalls tankar kring då-nu och sedan gällande kärnkraftsteknik.

Vilka lösningar som kan motverka ett mörkt och kallt Sverige tål att studeras några gånger till.  Blekinge läns tidnings ledare från den 8 januari beskriver förtjänstfullt oppositionens spretiga idéer kring hur energifrågan ska lösas. Hållbarheten i dessa lösningar får var och en tolka naturligtvis.  Än mer allvarligt är att näringslivet börjar undra om allt står rätt till i prissättningen på el i Sverige och i Norden enligt denna debattartikel i DN.

Hur ska vi komma vidare i denna politiska långbänk som nu passerat 30 år?     Kanske kan politiken orka anstränga sig och komma överens om en gemensam hållning i frågan liknande den några socialdemokrater skrev till riksdagen under förra året (Hans Stenberg och Jasenko Omanovic i motion 2009/10:N228:)
"Energiförsörjningen är en viktig förutsättning för konkurrenskraften eftersom energikostnaden är en mycket stor utgiftspost i basindustrin. Energipolitiken måste dels se till att det finns en tilltro till energiförsörjningen på lång sikt, dels se till att energikostnaderna hålls på en konkurrenskraftig nivå. Därför är en ansvarsfull och långsiktig energipolitik en grundförutsättning för basindustrins utvecklingsmöjligheter."

Folkpartiets initiativ och ställningstagande i denna viktiga fråga får allt större gehör och förhoppningsvis blir det inte så kallt och mörkt de kommande vintrarna om fler ansluter sig.

En udda årskrönika

I dessa dagar kan vi ta del av oändliga tillbakablickar på året som har gått. Födslar, katastrofer, innovationer och dödslar tas upp och vi minns, förfasar oss och gläds om vart annat. En något udda men ack så talande betraktelse står en sann socialdemokrat i Ronneby för. På självaste nyårsafton i Blekinge Läns Tidning svarar S-kommunalrådet Palmqvist på frågan “Vad är det bästa med året som gått?” Svaret blir “Det bästa är att vi har lyckats stå emot krav på privatiseringar av offentliga verksamheter och att vi har lyckats bibehålla bra jämlik välfärd i Ronneby”. Blir någon förvånad? Är det möjligt att få en bättre definition på hur äkta socialdemokrati definieras?  För den minnessvage kommer här en definition på denna ideologi: “Socialism är en politisk och ekonomisk ideologi som syftar till att skapa det klasslösa samhället, där produktionsmedlen styrs eller ägs av folket. Socialister förespråkar samhällslösningar som strävar efter största möjliga jämlikhet mellan individer och grupper av människor. Socialism kännetecknas av tilltron till att gruppen, kollektivet eller staten ska lösa politiska och ekonomiska problem. Begreppet används ofta om samhällssystem där egendom och inkomst står under social kontroll istället för att vara beroende av individuella beslut och marknadsmekanismer. Gemensamt ägande förespråkas emellertid inte av alla socialister.”      Vad säger Palmqvists socialdemokratiska kompisar om detta och hur går det att samregera med en sådan sann socialist?   Bäva månde enskilda företagare som har ambitioner att starta något i Ronneby.  Först nu förstår jag vidden av de bottenplaceringar vår systerkommun kvalificerat sig till. Först nu förstår jag till fullo den motvind Ronnebys näringslivskontor seglar i.

Själv gläder jag mig åt att vi sannolikt uppnår målet att 1 000 nya företag ska etablera sig i Karlskrona under denna mandatperiod och att två privata familjer fått möjlighet att öppna enskilt daghem i sina hem.

Vad månde resultatet efter årets kommunalval bli?