Bäst att först veta vad man letar efter innan man börjar

Kanske några känner igen rubriken? Nalle Puh har i många år, genom sin far Alan Alexander Milne, haft sina egensinniga tankar om livets alla kringvägar och irrfärder. Ibland har jag själv stött på Nalle Puh och funnit förtröstan i många av hans tankar. Mitt uppe i en valrörelse och med skolan högt på dagordningen

kommer jag att tänka på Puh.Jag funderar på dessa ord i samband med alla ”gamla” eller nya förslag som nu haglar kring skolan. ”Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det.”  Varför dyker just dessa tankar och Puhförnuftiga ord upp just nu undrar ni säkert?  Som Folkpartist och med skolfrågorna som huvudfråga är jag mycket nöjd och stolt över att min partiledare Jan Björklund, tillika Utbildningsminister har tillsatt ett UtbildningsVetenskapligt råd bestående av ett antal forskare med ett brett samlat kunnande. De flesta områden från nationalekonomi via etnologi till pedagogik finns representerade och mina förhoppningar på det samråd som ska ske gentemot regeringen i skolfrågorna är mycket höga. Av en tillfällighet har jag redan tagit upp en av de ingående i rådet hjärnforskaren Martin Ingvar och hans tankar kring Kunskap och Färdighet. Till min stora förtjusning hittar jag också ett spännande inlägg från Jonas Frykman, professor i etnologi, som också ingår i det Utbildningsvetenskapliga rådet. Frykman intervjuas  i Lärarnas tidning! och rubriken lyder ”Skolan har blivit ett terapeutiskt rum”. Den nyfiken läsaren klickar naturligtvis på denna länk och upptäcker ett antal mycket spännande tankar från professorn. Låt mig ändå ta med en av dessa tankar: ”Under 1960-talet började man säga att skolan skulle vara mer fostrande. Genom att göra skolan till ett andra hem skulle vi kompensera för att alla inte har en bra familj. Tanken är så vacker att man blir tårfylld, men vägen till helvetet är som bekant kantad av goda intentioner. Och med de allra bästa intentionerna sköt beslutsfattarna sig själva i foten. Skolan kan inte ta ett föräldraansvar ­eller fostra goda samhällsmedborgare. Vem bestämmer vad det är förresten? Förr skulle eleverna bli Något, nu ska de i stället bli Någon. Egenskaper står i fokus snarare än kunskaper, samtidigt som skolan säger till eleverna att de duger som de är.”

Oändligt mycket finns att säga om dessa tankar, vilka jag i stora stycken delar.

Vad tycker du?

Släpp Lärarna loss det är VÅR!

Denna dagen har gett mig så mycket energi och så mycket positivt att jag inte kan låta bli dela med mig,  Inte nog med att vi fått ljusare tider genom Sommartid och lite varmare efterhand. Dessutom ser jag till min stora förtjusning ett ljus i det grå genom denna fantastiska lärare : ”Idag satt jag på ett utvecklingssamtal med en mamma och hennes dotter. Mamman lägger handen på sitt hjärta och säger ”Varje dag jag tackar Gud för att min dotter har dig som lärare”! WOW! På hur många arbetsplatser hör man sådana fantastiska ord? När man arbetar med människor sker det fantastiska möten. När man arbetar tillsammans med barn och unga vuxna så är dessa möten magiska!Det är dax nu. Dax att vi kliver fram. Vi är alldeles för många. Alla vi Anonyma Lärare som inte riktigt vågar oss ut. Inte vågar visa. Att vi faktiskt finns. Att vi faktiskt brinner för vårat jobb. Att vi har gjort ett aktivt val, vi har valt det bästa yrke man kan ha! Vi har valt att vara med och påverka framtiden.”

Tack för dessa ord Lotta!

Svarspråk om Skolans utveckling

Debatten rullar vidare kring skolfrågorna och alltfler har synpunkter. Ibland dristar sig någon ledarredaktör att ha synpunkter och ställa frågor. Så här ser en av dessa redaktörer på Skolan med rubriken ”Dags för klarspråk” och avslutar med den utmanande frågan ”Vilken politiker vågar ta upp den debatten”  Så vad skriver redaktören ?  några citat     ” Det handlar istället om hela det svenska samhällets inställning till studier. För det första: Under många årtionden har studier och flit givit alldeles för lite tillbaka i livet. Det har varit en traditionell socialdemokratisk politisk jämlikhetsmålsättning i Sverige. Ett mycket uttalat budskap som knappast har kunnat missas.För det andra: Synen på utbildningsväsendet. Kommunaliseringsreformerna framtonar mer och mer som en katastrof – ett överlämnande av skolan till en huvudman som inte visste vad den sysslade med. Resultatet blev en betoning på skolan som social institution snarare än läroinstitution. Sverige vill så gärna jämföra sig med länder som Japan och Korea. Vi suktar efter de platserna i tabellen. Eller bara efter att få vara som Finland. Men sanningen är – att hamna där kräver insatser.”    Orden är valda av redaktören och jag måste dessvärre informera om att den socialistiska grenen av politik än idag till viss del lever kvar i tanken på att skolan ska vara en social institution genom förslag som  öppna fler öppna förskolor, inför fri frukost i skolan och efterskänk avgiften för förskola för de som har bekymmer att betala. Inget ont i detta och det berör mitt socialliberala hjärta ordentligt.  Meeen  är dessa förslag de viktigaste i en skola med ambitioner? Nja , När jag går emot och tycker annorlunda har det till och med hänt att oppositionen lämnar sammanträdet.

Mitt engagemang i denna fråga tillåter mig inte att vara tyst och avvaktande utan jag ger en kommentar till denna utmaning och dessa förslag.  För mig ”kokar” detta ner till lärandesituationerna, observera pluralis, där början är lärarnas förmedlingsrelation till eleverna. Så därför driver jag höga krav på intagning till lärarhögskolor, kontinuerlig kompetensutveckling för lärare och självklart enligt min tes det ska löna sig att utbilda sig ordentliga löner. Låt mig slutligen informera: I Karlskrona kommun höjer vi lönerna för lärarna, driver vi kompetensutveckling för personalen, utvecklar vi det ”kollegiala lärandet” och antalet godkända elever ökar. Detta fortsätter jag gärna med de kommande mandatperioderna.

Några fler svar från andra politiker har jag ännu inte uppmärksammat.  Kanske det visar sig så småningom och kanske kan det också så småningom bli en bred samförståndslösning i skolfrågorna?

Forskning eller Populism kring skolan

Som vanligt när skolan är aktuell känner sig alltfler manade att yttra sig och särskilt under ett valår. Allt från internationella forskare till tyckare utan insikt i dagens skola.  Här kommer ett inlägg från en av mina partikolleger. Med Per Altenbergs godkännande publiceras det här och därmed är han Gästbloggare hos mig. Jag tillåter mig att redigera en aning vilket framgår i nedan text.

”Regeringens skolpolitik får kritik från oppositionen och går ut på att besluten har svag forskningsanknytning. Låt oss granska den anklagelsen. Det är ett rimligt krav på politiken att den svarar mot de huvudsakliga problem som forskningens identifierar. Vilka är då de viktigaste budskapen i aktuell skolforskning och hur ser regeringens svar på dessa ut? 

1. Lärarnas betydelse för elevernas kunskaper

Inget annat budskap är så entydigt inom skolforskningen. Regeringens politik för att svara upp mot kunskapen om vad som är viktigast kan inte heller ha undgått någon. Reformerad lärarutbildning, höjda lärarlöner, mindre administration, “lärarlyft, “mattelyft”, “läslyft” osv. för att höja kompetens och stimulera ämnesdidaktisk utveckling, statushöjande åtgärder som lärarlegitimation, ekonomisk stimulans för att fler ska välja naturvetenskapliga ämneslärarspår osv. osv.

När Folkpartiet och Jan Björklund startade diskussionen om statliga anslag för att höja lärarlönerna var i princip alla emot. Argumentet var att staten inte ska lägga sig i något som är ett ansvar för arbetsmarknadens parter. Idag börjar det vända. Dels har vi fått de statliga lönepåslagen.” I Karlskrona satsar vi parallellt med lokala löneökningar också. ”Denna inriktning på politiken är tveklöst forskningsbaserad. Idag är fler partier inne på samma linje, men Folkpartiet är garanten för att den ska upprätthållas över tid när fokus för den politiska debatten flyttas bort från skolan.

2. Bedömning och återkoppling

Inom forskningen råder det en bred enighet om betydelsen av bedömning och återkoppling för ett gott resultat (Ur den utredning som utvärderar regeringens skolpolitiska reformer – ”Det tar tid”)

Flera reformer har genomförts i detta syfte, däribland tydligare mål i den nya läroplanen, nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, tidigare betyg och fler steg i betygsskalan.

3. Lärarledd undervisning

När det gäller andelen lärarledd undervisning (“katederundervisning”) i klassrummet är forskningen inte fullt så entydig som när det gäller t.ex. lärarnas roll generellt. Totalt sett får dock sambandet mellan en låg andel lärarledd undervisning och försämrade resultat i Sverige anses så starka att det vore konstigt om politikerna inte reagerade. Peter Fredriksson och Jonas Vlachos drar följande slutsats (sid 19)*

Vår uppfattning (som även har visst forskningsstöd) är att den höga andelen eget arbete är ett problem i svensk skola

 

4. Arbetsro i klassrummet

Återigen handlar det närmast om en självklarhet med entydigt stöd i forskningen, inklusive PISA-utvärderingen. Trots det förekommer det i svensk samhällsdebatt märkliga invändningar mot regeringens förtydliganden av den nya skollagen i det här avseendet och den nyligen tillsatta utredningen med motsvarande uppdrag. En vanlig invändning är att säga att ”läraren inte skapar lugn och ro i klassrummet genom att beslagta mobiltelefoner eller visa ut elever”. Nej, det får man verkligen inte hoppas är huvudstrategin men poängen är ju att lagstiftningen måste täcka alla tänkbara scenarier som kan uppstå i ett klassrum så att läraren vet med sig att hen har lagen på sin sida. Att det inte alltid är glasklart fick vi veta så sent som för en vecka sedan då tingsrätten i Lund slog fast att lärare har rätt att fösa ut en elev ur klassrummet som stör undervisningen utan att riskera att hamna i domstol för det. Barn- och elevombudsmannen delade nämligen inte den tolkningen av lagen.

5.  Fokus på tidiga insatser för att nå målen

Ännu ett återkommande budskap i forskningen är vikten av tidiga insatser för att eleverna ska nå målen. Återigen kan regeringens politik knappast missförstås. Tidigare skolstart, lågstadielyftet, mål för läsförståelse i årskurs ett, läsa-skriva-räkna-satsningen med fokus på de tidiga skolåren och nationella prov i trean svarar alla på ett eller annat sätt mot just detta budskap i forskningen. 

Skolutveckling i Karlskrona

Internationella, nationella och lokala rapporter kring skolan dyker upp med allt kortare mellanrum och inspirerar många debattörer att dra slutsatser och komma med förslag kring hur skolan kan utvecklas. Vi Folkpartister och tillika socialliberaler deltar gärna i debatten med lång erfarenhet av skolfrågor.

Lokalt i Karlskrona har vi nu ansvarat för skolorna i snart 8 år och har ambitionen och kunskapen att ta detta ansvar i ytterligare minst 8 år. Väl medvetna om att man kanske inte vinner nya val på gamla meriter vill vi dock peka på några delar av det vi hittills uppnått.

Aldrig någonsin tidigare har så mycket investerats i förskolor, skolor och gymnasier på de år vi Folkpartister, tillsammans med våra fyra samarbetspartier, haft ansvaret.           En kraftig utbyggnad av antalet förskolor har genomförts. Johannesberg, Ryttareliden och uteförskolor har bland annat tillkommit. Renovering av Rosenfeldtskolan, Tullskolan, Vedebyskolan, Rosenholmsskolan, Sturkö skola och just nu Holmsjö skola är några andra exempel.

Vi noterar ödmjukt att det går att hitta blocköverskridande överenskommelser kring skolfrågor och tackar Socialdemokraterna för detta samarbete. Vi är övertygade om att fler breda överenskommelser kan göras framöver inte bara inom skolfrågorna.           Tillsammans utfäste vi att vi vill bygga och utveckla starka skolor i vår kommun och att alla elever ska få en fullgod utbildning och undervisning oberoende av var de bor.Denna utfästelse gäller och vi vill fortsätta våra satsningar på kompetensutveckling av personal med den Sverigeunika satsningen som just nu pågår i samarbete med Jönköpings högskola där över 100 lärare studerar och forskar med utgångspunkt från sina egna förutsättningar och intressen.

Aldrig någonsin tidigare har resurser till förskolor, skolor och gymnasier varit större än i år 2014. För förskolan har vi inlett resursförstärkningar riktade mot de lägsta åldrarna med syftet att minska antalet barn per avdelning. Detta vill vi fortsätta med de kommande åren.  Förutom att vi tacksamt tar emot statliga resurser för löneökningar till våra lärare har vi i Karlskrona tillfört ytterligare resurser avsedda för löneökningar. Detta vill vi fortsätta med de kommande åren. Allt vi gör och vill göra bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vilket innebär att vi har stort förtroende för professionen och vill verka för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att kunna fortsätta bygga starka skolor för våra barn och elever.

PISA eller SCB kring skola

De svepande skrivningarna från ledarredaktören i Sydöstran börjar nu wobbla betänkligt. ”Skolan sjunker allt djupare och våra 15-åringar tappar kunskap” Som avslutning anför redaktören ”fakta”. Några blygsamma påpekanden. En journalistisk dygd anses vara att objektiv redovisa fakta, till skillnad från begreppet subjektiv fakta. En annan dygd är att pröva faktabegreppet med begreppet falsifiering. Kanske Bülow själv och läsarna bildar sig en egen eller annan uppfattning av nedan? Här kommer iaf ett försök till klarläggande. Våra 15-åringar tappar kunskap : Vilka 15-åringar och hur många är ”våra”? Fakta: 4 500 elever (5% av samtliga) har testats i PISA. Skolan sjunker allt djupare. Fakta: SCB nyutkomna integrationsrapport redovisar utvecklingen för samtliga miljontals elever i alla ämnen i årskurs 9 mellan åren 1998-2011 och visar att meritvärdena i grundskolan har ökat oavbrutet. Under perioden 1998-2011 har mig veterligen Sverige varit begåvad med ett antal regeringar och skolministrar vilka samtliga medverkat i dessa resultat. Som avslutning en inte obetydlig positiv rapport : Sverige ligger i topp när den första internationella undersökningen av vuxnas färdigheter (PIAAC) presenterades.
Sverige ligger över genomsnittet för de deltagande länderna i läsning och räkning och högst när det gäller andelen med goda kunskaper i att lösa problem via IT/dator. Endast fyra länder ligger över OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområden; Finland, Nederländerna, Sverige och Norge. Det gaur som jag brukar säga!

Skolförslag på allvar eller bara populism

Vågar något parti diskutera de djupgående problemen, istället för att föreslå ännu fler kortsiktiga och populistiska satsningar är det några som frågar sig.

Med knappt ett år kvar till valet dristar jag mig att våga föra en något mer nyanserad debatt. All forskning och tydligast McKinsey-rapporterna säger att lärarna är nyckelfaktorn. Ofta riktar förslagen in sig på vad samhället ska ge eleverna och sällan om hur vi kan förbättra lärarnas arbetsvillkor, löner och utbildningar. Detta innebär att de kortsiktiga och populistiska förslagen som fri frukost, köttfri måndag, läxförbud eller läxhjälp i olika former, obligatorisk 10-årig grundskola, obligatorisk sommarskola, avskaffad timplan, fler ”vuxna” i skolan och ständigt ökade resurser inte ger den effekt som ofta förväntas. Kvantitet får ett oerhört stort utrymme med diverse delningstal i alla möjliga och omöjliga sammanhang.

Det viktigaste för eleverna är bra skolledare och bra lärare. Kvalitetsaspekter som behörighet, professionalitet, kompetens, bemötande, kreativitet i undervisning, samlad skoldag utan håltimmar och olika sätt att organisera undervisningen som bygger på elevernas förutsättningar talas det ytterst sällan om.    Lokalt i Karlskrona fokuserar jag på kvalitetsaspekterna genom att bland annat

—driva på avskaffandet av krav på dokumentation och administration,

—initiera forskningsbaserad kompetensutveckling, Undervisningslyftet, för ett stort antal lärare i samarbete med Jönköpings Högskola som ska pågå under fyra år,

—understödja satsningar på ett bättre arbetsklimat bland elever och personal med exempelvis Jämjö rektorsområde som infört ”Ledaren i Mig” som medför ökad självkänsla hos eleverna vilket i sin tur ger bättre resultat i studierna,

—understödja en fortsatt verksamhet med läsinlärning ”TIL” Tidig Intensiv Lästräning,

samt inte minst höja lärarnas löner vilket pågår.

Många fler exempel finns och debatten kring skolan lär fortsätta än mer intensivt de kommande månaderna. Jag hör av mig igen och välkomnar kommentarer här så kanske vi kan föra en sansad debatt.

Skol SM har inletts

Ett antal månader framöver kommer valrörelsen att bedrivas allt mer intensivt mot den 14 september  supervalåret 2014. Jag deltar naturligtvis i denna rörelse och med nya kläder på bloggen kommer inlägg att publiceras framöver.

Deltagarna ställer upp i ett fåtal grenar varav tidigare Betyg just nu är huvudgrenen tätt följd av tidigare start i förskola med ännu fler i förskola.    En ögonblicksbild i dagstidningarna  ger en bild av dagsformen i de deltagande lagen. Så här tycker MP om läsa skriva o räkna. Pricksäkert noteras också att det just nu råder en ”tävling inom alliansen om vem som kan föreslå införande av betyg i lägst åldrar”. Kritiken riktas mot Utbildningsministern men reflektioner kring vad som åstadkoms ute i alla de kommuner  som faktiskt jobbar hårt med detta saknas. Självförstärkande utrop såsom ”Varje elev ska lämna skolan med de verktyg hon behöver för att göra verklighet av sina drömmar.”  Jag möts av detta budskap från många deltagare i SM och inte minst S lyfter fram detta i alla de träningspass vi får beskåda. M menar att de studerat och tränat i alla de vetenskapliga rön som de facto finns men halkar på tillämpningen genom att bland annat föra fram att alla barn ska börja tidigt , 1-årsåldern, i förskolan.  Nåväl goda ambitioner ska inte förringas    men   .  I samma tidning DN Debatt kan  man ta del av Percy Barnevik och hans tankar kring fattigdom ”Mest effektivt är att träna människor till entreprenörskap så att de själva kan skapa sina arbetstillfällen.” Jag tillåter mig tänka till några varv extra och funderar på hur jag ska kunna delta i detta SM och tänker osökt på en annan och kanske högre angreppspunkt nämligen det EU så klokt tagit fram kring  begreppet Nyckelkompetenser. ”EU:s åtta nyckelkompetenser gäller alla medborgare och är: Kommunikation på modersmålet, Kommunikation på främmande språk, Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, Digital kompetens, Lära att lära, Social och medborgerlig kompetens, Initiativförmåga och företagaranda och Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. De åtta nyckelkompetenserna gäller alla medborgare och det som de anses behöva för att framgångsrikt ta de olika stegen inom skolväsendet, till högre utbildning och eller till arbetsliv.” Man kan undra när detta kommer att debatteras och när SM-lagen ska börja föra fram detta som angeläget? Jag återkommer och kommer att ställa upp i SM med ett annat angreppssätt.

När blir det bättre resultat i skolan

Debattens vågor går höga på olika håll kring skolan.  Sydöstrans ledarredaktör Hans Bülow tillhör dem som ofta har synpunkter. Se mitt svar direkt i kommentarsfältet i tidningen.  Jag har engagerat mig i detta i över 20 år nu och kan se en ljusning i tunneln. Alla ni som ropar på resultat kanske kan ha tålamod och låta reformerna få fäste innan ”tummen ner” dyker för djupt.

Jag tillåter mig citera Utbildningsministern med följande  :

” Sedan mitten av 1990-talet har svenska skolelevers resultat i olika internationella kunskapsmätningar sjunkit kraftigt. Det är därför skolan just nu genomgår den mest reformintensiva perioden sedan 1842.

En viktig fråga är när vi kan förvänta oss att den långvariga nedåtgående trenden vänder uppåt igen. Den förre generaldirektören för Skolverket, professor Per Thullberg, har på regeringens uppdrag analyserat hur lång tid det tar innan regeringens reformer får genomslag. Utredaren har studerat alla reformer sedan 2007 och granskat vad forskningen säger om effekten av dem. I dag har han presenterat resultatet i en statlig utredning, Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer.

Många av reformerna infördes först läsåren 2011/12 och 2012/13 och Thullbergs slutsats är därför att vi kan förvänta oss ett visst genomslag tidigast vid de internationella studier som görs om två-tre år. Han bedömer att genomslaget sedan förstärks gradvis i ytterligare 10-15 år.

Det här är viktiga slutsatser, som vi alla måste komma ihåg när våra reformer kritiseras för att de ännu inte har gett resultat. Det säger inte något om huruvida våra reformer är rätt eller fel – reformerna har helt enkelt inte funnits på plats tillräckligt länge ännu.

Allra viktigast för att reformerna ska få effekt är vad som faktiskt händer i klassrummet; det beror på varje enskild lärare och mötet med eleverna. Därför är det viktigt att vi fortsätter driva utbildningspolitiken i samma riktning som hittills: fokusera på höjda kunskapsresultat, förbättra tryggheten och studieron på skolorna och, framför allt, stärka läraryrkets status.”

Du kan läsa mer om utredningen här

Skol SM har inletts

Tävlingen har startat och deltagarna ställer upp i ett fåtal grenar varav tidigare Betyg just nu är huvudgrenen tätt följd av tidigare start i förskola och fler i förskola.    En ögonblicksbild i dagstidningarna idag ger en bild av dagsformen i de deltagande lagen. Så här tycker MP om läsa skriva o räkna. Pricksäkert noteras också att det just nu råder en ”tävling inom alliansen om vem som kan föreslå införande av betyg i lägst åldrar”. Kritiken riktas mot Utbildningsministern men reflektioner kring vad som åstadkoms ute i alla de kommuner  som faktiskt jobbar hårt med detta saknas. Självförstärkande utrop såsom ”Varje elev ska lämna skolan med de verktyg hon behöver för att göra verklighet av sina drömmar.”  Jag möts av detta budskap från många deltagare i SM och inte minst S lyfter fram detta i alla de träningspass vi får beskåda. M menar att de studerat och tränat i alla de vetenskapliga rön som de facto finns men halkar på tillämpningen genom att bland annat föra fram att alla barn ska börja tidigt , 1-årsåldern, i förskolan.  Nåväl goda ambitioner ska inte förringas    men   .  I samma tidning DN Debatt kan  man ta del av Percy Barnevik och hans tankar kring fattigdom ”Mest effektivt är att träna människor till entreprenörskap så att de själva kan skapa sina arbetstillfällen.” Jag tillåter mig tänka till några varv extra och funderar på hur jag ska kunna delta i detta SM och tänker osökt på en annan och kanske högre angreppspunkt nämligen det EU så klokt tagit fram kring  begreppet Nyckelkompetenser. ”EU:s åtta nyckelkompetenser gäller alla medborgare och är: Kommunikation på modersmålet, Kommunikation på främmande språk, Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, Digital kompetens, Lära att lära, Social och medborgerlig kompetens, Initiativförmåga och företagaranda och Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. De åtta nyckelkompetenserna gäller alla medborgare och det som de anses behöva för att framgångsrikt ta de olika stegen inom skolväsendet, till högre utbildning och eller till arbetsliv.” Man kan undra när detta kommer att debatteras och när SM-lagen ska börja föra fram detta som angeläget? Jag återkommer och kommer att ställa upp i SM med ett annat angreppssätt.

 

Mindre administration ger mer tid för eleverna

Skolans resurser diskuteras ofta. Folkpartiet har länge, i gott sällskap av aktuell forskning, hävdat att ledning och pedagoger är skolans största och bästa resurs. Samtidigt som vi vill bidra till att skapa goda förutsättningar för eleverna vill vi förbättra de förutsättningar våra anställda har. Kraven på administration och dokumentation har de senaste åren ökat vilket naturligtvis inkräktar på den tid våra pedagoger kan lägga i direktkontakt med eleverna.

Tid är också en resurs och nu har det blossat upp en debatt och tävlan från olika partier som vill göra något åt skolans byråkrati. Redan under hösten förra året väckte vi denna fråga i samråd med de fackliga organisationerna för att undersöka om vi inte tillsammans, politik och personal, kunde se över detta och komma med förslag på förenklingar. Regeringen har tillsatt en utredare som ska se över lärarnas administrativa börda. Till denna utredning har vi redan skickat in våra synpunkter samtidigt som vi lokalt fortsätter se över detta med syftet att förenkla och skapa ännu bättre förutsättningar för både personal och elever.

 

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har nu presenterat förslag om att minska kraven på individuell utvecklingsplan (IUP) och skriftliga omdömen. I årskurs 6-9 behöver det inte finnas alls och i årskurs 1-5 ska det räcka med en gång per läsår i stället för en gång per termin.

Folkpartiet vill betona vikten av att all vår personal får tid för planering, undervisning och reflektion. Detta gäller alltifrån förskolan och upp genom årskurserna på grundskola och i gymnasiet.

I Karlskrona kommun har vi därför påbörjat en unik satsning på kompetensveckling för lärare i samarbete med Jönköpings högskola. Satsningen, som vi lokalt kallar ”Undervisningslyftet”, bygger på hitresta föreläsare och där våra lärare studerar och forskar hemma på sitt ”skolgolv”.

Inom förskolan har vi utökat antalet planeringstimmar för förskolepersonal för att även här skapa bättre förutsättningar att kunna följa den läroplan som nu gäller inom förskolan.

För att än mer uppmärksamma och uppmuntra vår personal har Folkpartiet fått igenom en särskild lokal satsning på lärarlöner med 10 mkr under tre år.

 

Vi vill fortsätta arbetet med att minska den administrativa bördan och se över vilka åtgärder som ytterligare kan vidtas för att låta personalen koncentrera sig på de pedagogiska uppgifterna och noterar tacksamt att vi får alltfler politiska partier med oss.

Mer tid för Eleverna

Mycket nöjd vill jag förmedla ett positivt besked till våra hårt ansatta pedagoger.  Många tävlar just nu om förslag kring förändringar för att minska lärarnas byråkrati.  Troligen kan detta vara mycket betydelsefullt för pedagogen och eleven i jämförelse med många andra uddlösa förslag kring skolan.

”—    Den individuella utvecklingsplanen (IUP) och skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling ska i årskurs 1-5 inte behöva ges varje termin. Istället blir det krav på minst en gång per läsår.

—  I årskurserna 6-9 får eleverna numera betyg, alltså tydliga besked varje termin om hur det går i de olika ämnena. Därför slopas kravet på IUP och skriftliga omdömen helt och hållet där.

Problemet är att kraven på dokumentation har blivit för långtgående. Lärarna behöver ägna alltför mycket tid åt byråkrati, istället för att ge eleverna stöd och stimulans.  Regeringen har också tillsatt en utredare som ska se över lärarnas administrativa börda.”

Nu hoppas jag att ängsligheten i att tillfredsställa inspektören från Skolinspektion i en korrekt dokumentation kan tonas ner

Trots detta finns det mer att göra. Ingen har till exempel nämnt  PP,  kravet på att för varje lektion göra en Pedagogisk Planering?  Ungefär samma sak som att politiken ger i uppdrag eller kräver att Kirurgen ska göra en KTP, Kirurgisk Taktisk Planering. Vilken omdömesgill sjukvårdspolitiker skulle komma på denna tanke?

 

Skolans resurser – en tidsfråga

Sydöstrans ledarskribent Bülov tar understundom upp Skolan , senast den 28 januari 2013. Rubriken gjorde mig nyfiken ”Befria lärarna från administrationen” och föranleder mig att något kommentera detta.  Allra först, tack Bülow för draghjälpen i denna del , trots att du hämtat underlaget från S ”hemliga Affärsplan” , via Aftonbladet , läcker det  i god ordning ut efterhand.  Resursfrågan, det vill säga kronor, diskuteras ofta och lika ofta krävs något oreflekterat mer av detta. Jag  har länge hävdat att pedagogerna är skolan största och bästa resurs och i förlängningen efter ytterligare några reflektioner behöver vi fundera på hur dessa pedagoger använder sin tid. Det för mig till att TID också är en resurs och jag vill minnas att det även här finns utredningar och forskning som pekar på att alltmer tid läggs på administration och dokumentation. Av denna anledning väckte jag under hösten förra året frågan i samråd med de fackliga organisationerna om vi inte tillsammans, politik och personal, kunde se över detta och kommer med förslag på förenklingar. Vi är redan på gång med detta i Karlskrona och det är inte okänt på central nivå heller. Så här säger utbildningsministern i dessa delar :

”Min uppfattning är att detta har gått för långt och vi behöver rensa i dokumentationen. När vi inför fler betyg i fler årskurser går de utvärderingssystem som infördes i frånvaron av betyg — som skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner — att ifrågasätta. En del av det kanske går att utforma på ett enklare sätt, en del bestämmelser kanske inte behövs. Detta gäller även åtgärdsprogrammen.”

En utredare är nu tillsatt på nationell nivå och ska komma med förslag till förändringar den 30 juni i år. Från Karlskrona kommun har vi redan skickat in våra synpunkter och fortsätter lokalt att se över detta. En del kommuner och en del politiker drar nu sina olika lansar för att hissa ”Verkstadsflaggan” och visa handlingskraft. Må så vara.  För mig är det nu och framöver viktig att vi kan skapa de allra bästa förutsättningarna för våra pedagoger och ytterst för barnen och eleverna på olika sätt. Att minska kravet på dokumentation kan visa sig vara riktigt kraftfullt och kommer att ge mer tid för lärande. Nu finns hopp om att skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner och alla åtgärdsprogram hamnar på en mer rimlig nivå.

En skolpolitisk Pudel i vardande

Jag brukar understundom surfa några varv på nätet för att ta del av vad omgivningen har för synpunkter på skolan. Synpunkter saknas aldrig och de ger mig en bredd i mina egna uppfattningar. En titt på Lärarförbundets hemsida ”Lärarnas nyheter” gjorde mig ömsom varm och ömsom sorgsen i hjärtat. Moderaternas skolpolitiske talesman Tomas Tobé uppmanar nu alla moderata kommunalråd att inleda ett arbete för att minska lärarnas kringuppgifter. Linköpings kommun förs fram som ett gott exempel och det framgår att kommunen lägger åtta miljoner kronor i år på att minska lärarnas arbetsbörda med syfte att frigöra tid till undervisning. Mycket bra initiativ tycker jag som håller på med samma sak i vår kommun, Karlskrona. Tobé är, i likhet med mig, otålig och menar att det duger inte att invänta den utredning som regeringen tillsatt och som ska lämna förslag i frågan den 30 juni i år. Tobé för fram att det finns saker att göra på kommunal nivå redan nu. Det kan handla om lärarsekreterare, ett förbättrat IT-stöd och halvering av antalet möten, säger han. I Dagens Nyheter hoppar nu MP på tåget som går i ett försök att vara Copycat eller mer sofistikerat göra en triangulering. Bra där MP som bevisar att omvärldsbevakning kring vad som ligger i luften skapar en reaktion.

Utbildningsminister Jan Björklund säger så här i denna fråga: ”Min uppfattning är att detta har gått för långt och vi behöver rensa i dokumentationen. När vi inför fler betyg i fler årskurser går de utvärderingssystem som infördes i frånvaron av betyg — som skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner — att ifrågasätta. En del av det kanske går att utforma på ett enklare sätt, en del bestämmelser kanske inte behövs. Detta gäller även åtgärdsprogrammen.”

Lokalt i Karlskrona har jag fått stort gehör för initiativet att se öve den stora och tunga uppgiften att dokumentera alltmer alltifrån PP Pedagogisk Planering till slutbetyg i årskurs 9 och allt däremellan. Svårhanterliga datasystem och krävande dokumentation tar naturligtvis värdefull tid från möjligheterna att möta eleverna där de är. Nu finns hopp om att skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner och alla åtgärdsprogram hamnar på en mer rimlig nivå.

Vad gör mig varm om hjärtat i detta område då? Att våra representanter i huvfudsätet nu tar tag i denna fråga kanske kan vara den bästa ”Pudeln” vi kan få inom skolans alla goda reformbeslut.

Att Linköpings kommun satsar åtta miljoner på detta gör mig ömsom glad och ömsom uppgiven. För mig finns näppeligen denna möjlighet i de knappa resurser som finns till förfogande. Att införa lärarsekreterare kan vara vådligt och måste ifrågasättas om detta verkligen ger mer tid.

Mest bedrövad blir jag när Moderaternas talesman uppmanar alla moderata kommunalråd att ta tag i denna fråga. Det kan väl inte vara så farligt att uppmana samtliga kommunalråd i hela Sverige? Så varför inte Tobé?

Vi vill ju att alla våra lärare ska undervisa alla elever i hela Sverige så mycket som möjligt!

Idag, 14 januari, hakar MP på tåget, jättebra tycker jag. Rösta nu rätt i alla församlingar när skarpa förslag kommer.

Återstart

Efter en längre tids frånvaro på denna blogg är jag nu åter igång här.

Orsaken är att inloggningen inte har fungerat och nu är detta åtgärdat.

Förvisso finns jag på Facebook och på Twitter som många andra. Dessa inlägg blir ofta fragmentariska men skapar ibland kommentarer vilket alltid är spänstigt.

Dagens stora ämne i vårt arbetsutskott i BUN var budget och planering inför kommande år. Jag hoppas detta kan bli startskottet till nya grepp kring en utveckling som ska syfta till bättre villkor för elever, föräldrar och personal. Resursfördelningen ska inriktas mot resurser mer efter behov än att bibehålla likriktningen samma resurs till alla oavsett vilket behov som finns. Att tyda av de politiska reaktionerna uppfattade jag en försiktigt positiv syn på detta. De slutliga besluten fattas innan nyår och helst i denna månad så att alla verksamheter har besked direkt efter nyår kring vilka resurser de har att röra sig med.

Små men nog så viktiga delfrågor dyker efterhand upp och en av dessa är frågan om Läxor. Jag ser fram mot fortsatta diskussioner kring detta och vi får säkert anledning återkomma efterhand. Intressant är att forskning kring Läxor är så tunnsådd i Sverige och även internationellt.  Här finns en hemläxa att göra som en engagerad lärare uppmanade mig att göra, vilket jag håller på med.
En annan fråga är denna om öppettider för våra förskolor. Ska det vara automatik i att förlänga öppettider och inrätta fler nattöppna platser eller ska detta kombineras med de krav arbetsgivare de facto har på sig i att skapa vettiga arbetsvillkor för sina anställda som har lyckan att bli småbarnsföräldrar också.

Även denna fråga lär återkomma. Vad tycker Ni?