Bäst att först veta vad man letar efter innan man börjar

Kanske några känner igen rubriken? Nalle Puh har i många år, genom sin far Alan Alexander Milne, haft sina egensinniga tankar om livets alla kringvägar och irrfärder. Ibland har jag själv stött på Nalle Puh och funnit förtröstan i många av hans tankar. Mitt uppe i en valrörelse och med skolan högt på dagordningen

kommer jag att tänka på Puh.Jag funderar på dessa ord i samband med alla ”gamla” eller nya förslag som nu haglar kring skolan. ”Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det.”  Varför dyker just dessa tankar och Puhförnuftiga ord upp just nu undrar ni säkert?  Som Folkpartist och med skolfrågorna som huvudfråga är jag mycket nöjd och stolt över att min partiledare Jan Björklund, tillika Utbildningsminister har tillsatt ett UtbildningsVetenskapligt råd bestående av ett antal forskare med ett brett samlat kunnande. De flesta områden från nationalekonomi via etnologi till pedagogik finns representerade och mina förhoppningar på det samråd som ska ske gentemot regeringen i skolfrågorna är mycket höga. Av en tillfällighet har jag redan tagit upp en av de ingående i rådet hjärnforskaren Martin Ingvar och hans tankar kring Kunskap och Färdighet. Till min stora förtjusning hittar jag också ett spännande inlägg från Jonas Frykman, professor i etnologi, som också ingår i det Utbildningsvetenskapliga rådet. Frykman intervjuas  i Lärarnas tidning! och rubriken lyder ”Skolan har blivit ett terapeutiskt rum”. Den nyfiken läsaren klickar naturligtvis på denna länk och upptäcker ett antal mycket spännande tankar från professorn. Låt mig ändå ta med en av dessa tankar: ”Under 1960-talet började man säga att skolan skulle vara mer fostrande. Genom att göra skolan till ett andra hem skulle vi kompensera för att alla inte har en bra familj. Tanken är så vacker att man blir tårfylld, men vägen till helvetet är som bekant kantad av goda intentioner. Och med de allra bästa intentionerna sköt beslutsfattarna sig själva i foten. Skolan kan inte ta ett föräldraansvar ­eller fostra goda samhällsmedborgare. Vem bestämmer vad det är förresten? Förr skulle eleverna bli Något, nu ska de i stället bli Någon. Egenskaper står i fokus snarare än kunskaper, samtidigt som skolan säger till eleverna att de duger som de är.”

Oändligt mycket finns att säga om dessa tankar, vilka jag i stora stycken delar.

Vad tycker du?

Gemensamma krafttag för skolan

Skolan är grunden för samhällsbyggandet och tillhör de frågor som ofta anses viktiga för väljarna inför de val som avgörs vart fjärde år men också alltmer under valperioderna. Detta valår utgör inget undantag och vi Folkpartister noterar med glädje att många partier redan annonserat sina ambitioner kring skolan.

Folkpartiet tillsammans med samarbetspartier har länge drivit skolfrågorna nationellt och i Karlskrona. Vi behöver säkert inte upprepa införandet av ett antal reformer som införts under senare tid alla med syftet att ge våra elever och studenter en god grund att stå på. Vi noterar att såväl Moderater som Socialdemokrater för fram satsningar på skola med ett antal olika förslag som alldeles säkert kommer utveckla skolan än mer och som i många delar faller väl inom ramen för vad vi Folkpartister har drivit och driver framöver. Genom de hittills presenterade förslagen från flera partier ser vi nu möjligheterna att i Karlskrona göra en bred överenskommelse över partigränserna  genom en Skolöverenskommelse 2.0 som en fortsättning på tidigare genomförda förhandlingar.

Med en fortsatt Alliansregering kan vi räkna med fortsatt och utvidgat statligt stöd kring satsningar inom området och lokalt i Karlskrona vill vi gärna fokusera på de allra viktigaste insatserna för en fortsatt utveckling av de olika skolformerna. Våra prioriteringar börjar i klassrummet och vad som sker där. Vi är medvetna om att elever och deras förutsättningar är olika varför vi vill fortsätta med resursförstärkningar och en resursfördelning som bygger mer på behov vid olika skolor än en skolpeng lika för alla. Vi menar allvar med vår strävan att bygga starka skolor oavsett var eleverna bor och oavsett vilken bakgrund de har och oavsett vilken skola man väljer. För att lyckas behöver vi också uppmärksamma den allra viktigaste resursen eleverna möter nämligen lärarna. För oss Folkpartister handlar det då om kompetensutveckling och löneutveckling. Bägge delarna har påbörjats i Karlskrona genom dels det vi kallar Undervisningslyftet där ett stort antal lärare nu är mitt uppe i moderna studier och fördjupningar inom vitt skilda områden inom pedagogiken. Vi har också inlett en satsning , med stöd från regeringen, på en ordentlig lönesatsning på lärarkollektivet och ser gärna att även denna del kan fortsätta. Målsättningen bör kunna vara att sträva efter löneförhöjningar på upp till 5 000 kr mer i månaden för alla. Vi inser vikten av rimliga arbetsförhållanden för alla personal och inte minst för våra rektorer och förskolechefer och vi vill därför öka resurser och möjligheter för dessa att arbeta än mer med elever och mindre med administration.

För att lyckas med detta är vi övertygade om att en överenskommelse över partigränserna måste göras och ser fram mot att detta går att genomföra.

Vi anser att det är betydelsefullt att som resultat av en sådan uppgörelse skapa stabila spelregler över tid för våra elever , deras vårdnadshavare och för vår personal.

Syndabockar eller Reformister

Skoldebatten rullar på och ibland haglar anfallen som värsta huggsexor! Det som förvånar mig mest är att de gamla socialistiska tankarna vinner gehör hos en allmänhet som troligen inte har bakgrunden klar för sig. Rubriken i detta inlägg är Syndabockar eller Reformister. Läsaren och väljaren får naturligtvis själv välja om det är fruktbart att rota i historian eller om det är mer intressant att blicka framåt. Själv befinner jag mig mittemellan det som varit, det som just nu pågår i Karlskrona med många insatser syftande till en mycket bättre skola och genomförandet fullt ut av de reformer Alliansregeringen sjösatt för bara några år sedan. Jag vill ändå inte undanhålla er ett inlägg från Professor Inger Enkvist publicerad i SVD den 8 maj. Några ”citat” tas med här med (kommentarer) av mig. Den vetgirige läser naturligtvis länken.  

”Den som känner till svensk skolhistoria häpnar över debatten om vems fel de dåliga PISA-resultaten är. Oppositionen börjar gärna sin historieskrivning 2006 för att skylla allt på utbildningsministern eller backar möjligen till 1990 för att kunna framställa de båda politiska blocken som lika ansvariga.(Oppositionen glömmer alltid redovisa att reformerna trädde i kraft 2011 o 2012) Alla bortser helt från historien före 1990.

1962 beslutades om att införa en sammanhållen och examensfri grundskola. Oavsett elevernas ambitionsnivå ska alla gå i samma klass. När studentexamen avskaffas 1964 är detta en rimlig följd av att man tidigare har avskaffat alla specifika krav på eleverna fram till sexton års ålder. (Möjligen härstammar uttrycket ”Flumskola” från denna period)

1969 tas en läroplan för grundskolan där utbildningsminister Olof Palme skärper inriktningen mot att svensk skola ska ha sociala mål mer än kunskapsmål. Också elever med olika typer av uppförande- och inlärningsproblem ska tas omhand ”inom klassens ram”, som det nya mantrat lyder. Praktisk yrkesorientering och fritt valt arbete görs obligatoriskt och ges värdefull schematid. Ingvar Carlsson och Lena Hjelm-Wallén förstärker sedan den här inriktningen. Ändå står det klart redan på 1970-talet att idén med individualisering inom klassens ram inte fungerar, och det rapporteras att oron i klasserna ökar markant. Läraryrket börjar minska i attraktivitet.

 1987 tas beslutet om en reform av grundskollärarutbildningen. Tidigarelärare, också kallade 1–7-lärare, ska välja mellan svenska/samhällsvetenskap och matematik/naturvetenskap. Nästan alla väljer svenska/samhällsvetenskap. Eftersom eleverna ändå måste få undervisning i matematik och naturvetenskap ges denna i fortsättningen inte sällan av lärare som i sin egen utbildning direkt valt bort dessa ämnen.

Är det förvånande att elevernas kunskaper har sjunkit? Dagens reformer har börjat göra upp med den tidigare inriktningen, men fler förändringar behövs. Vi har som bekant allvarliga problem på både elev- och lärarnivå. (Intagning till lärarhögskolorna bör skärpas ännu mer, löneökningar för lärare ska fortsätta med precisa kriterier och föräldrar behöver ta sin del i en allmän attitydförändring till skola och utbildning i Sverige)

Hur ska man tolka att opinionsundersökningar nu tillskriver socialdemokraterna hög trovärdighet när det gäller skolpolitiken? Kanske de flesta tillfrågade inte vet vad som hänt tidigare och inte orkar sätta sig in i frågan? För partistrategerna är fältet därför öppet att framställa situationen på ett för dem fördelaktigt sätt. En viktig samhällsfråga har blivit valtaktik.

Inger Enkvist är professor i spanska.”

Lärlingsutbildning kan ge jobb

Det nybildade Karlskronapartiet är oroliga för Karlskronas Näringslivspolitik. Partiets talesmän kritiserar att kommunens uppdragsutbildning läggs ner. Uppenbarligen är inte det nya partiet så framtidsorienterat eller har nya tankar kring hur fler jobb kan skapas och hur en kommun kan skapa förutsättningar för detta. Inte heller verkar talesmännen känna till innehållet i vår gymnasiereform. Den gamla tanken lever kvar  att det offentliga ensidigt ska leverera rätt utbildad arbetskraft. För mig och Folkpartiet är det tydligt att en professionell yrkesutbildning genomförs bäst där produktionen finns, nämligen i näringslivet. Därför driver vi att lärlingsutbildning är ett av det bästa sätten att få fram duktiga yrkesmänniskor. För er och andras information kan jag meddela att i Karlskrona kommun söker nu upp mot 50 ungdomar just denna utbildning, vilket är rekord. Upplägget är att genomföra teoretiska studier i gymnasiet och praktisk utbildning ute i industrin. För varje elev får mottagande företag en ansenlig summa i ersättning. Det kan aldrig vara samhällsekonomiskt rimligt att en kommun ska bygga upp anläggningar som redan finns hos företagen. I vår kommun har redan ABB och Karlskronavarvet gått före och tar föredömligt sitt ansvar i yrkesutbildningen. För mig och Folkpartiet är det nu viktigt att alla krafter samverkar i det mycket viktiga jobbet med att få ungdomar i arbete. Här kan lärlingsutbildning vara ett mycket gott exempel vilket jag hoppas även Karlskronapartiets talesmän håller med om.

Släpp Lärarna loss det är VÅR!

Denna dagen har gett mig så mycket energi och så mycket positivt att jag inte kan låta bli dela med mig,  Inte nog med att vi fått ljusare tider genom Sommartid och lite varmare efterhand. Dessutom ser jag till min stora förtjusning ett ljus i det grå genom denna fantastiska lärare : ”Idag satt jag på ett utvecklingssamtal med en mamma och hennes dotter. Mamman lägger handen på sitt hjärta och säger ”Varje dag jag tackar Gud för att min dotter har dig som lärare”! WOW! På hur många arbetsplatser hör man sådana fantastiska ord? När man arbetar med människor sker det fantastiska möten. När man arbetar tillsammans med barn och unga vuxna så är dessa möten magiska!Det är dax nu. Dax att vi kliver fram. Vi är alldeles för många. Alla vi Anonyma Lärare som inte riktigt vågar oss ut. Inte vågar visa. Att vi faktiskt finns. Att vi faktiskt brinner för vårat jobb. Att vi har gjort ett aktivt val, vi har valt det bästa yrke man kan ha! Vi har valt att vara med och påverka framtiden.”

Tack för dessa ord Lotta!

Svarspråk om Skolans utveckling

Debatten rullar vidare kring skolfrågorna och alltfler har synpunkter. Ibland dristar sig någon ledarredaktör att ha synpunkter och ställa frågor. Så här ser en av dessa redaktörer på Skolan med rubriken ”Dags för klarspråk” och avslutar med den utmanande frågan ”Vilken politiker vågar ta upp den debatten”  Så vad skriver redaktören ?  några citat     ” Det handlar istället om hela det svenska samhällets inställning till studier. För det första: Under många årtionden har studier och flit givit alldeles för lite tillbaka i livet. Det har varit en traditionell socialdemokratisk politisk jämlikhetsmålsättning i Sverige. Ett mycket uttalat budskap som knappast har kunnat missas.För det andra: Synen på utbildningsväsendet. Kommunaliseringsreformerna framtonar mer och mer som en katastrof – ett överlämnande av skolan till en huvudman som inte visste vad den sysslade med. Resultatet blev en betoning på skolan som social institution snarare än läroinstitution. Sverige vill så gärna jämföra sig med länder som Japan och Korea. Vi suktar efter de platserna i tabellen. Eller bara efter att få vara som Finland. Men sanningen är – att hamna där kräver insatser.”    Orden är valda av redaktören och jag måste dessvärre informera om att den socialistiska grenen av politik än idag till viss del lever kvar i tanken på att skolan ska vara en social institution genom förslag som  öppna fler öppna förskolor, inför fri frukost i skolan och efterskänk avgiften för förskola för de som har bekymmer att betala. Inget ont i detta och det berör mitt socialliberala hjärta ordentligt.  Meeen  är dessa förslag de viktigaste i en skola med ambitioner? Nja , När jag går emot och tycker annorlunda har det till och med hänt att oppositionen lämnar sammanträdet.

Mitt engagemang i denna fråga tillåter mig inte att vara tyst och avvaktande utan jag ger en kommentar till denna utmaning och dessa förslag.  För mig ”kokar” detta ner till lärandesituationerna, observera pluralis, där början är lärarnas förmedlingsrelation till eleverna. Så därför driver jag höga krav på intagning till lärarhögskolor, kontinuerlig kompetensutveckling för lärare och självklart enligt min tes det ska löna sig att utbilda sig ordentliga löner. Låt mig slutligen informera: I Karlskrona kommun höjer vi lönerna för lärarna, driver vi kompetensutveckling för personalen, utvecklar vi det ”kollegiala lärandet” och antalet godkända elever ökar. Detta fortsätter jag gärna med de kommande mandatperioderna.

Några fler svar från andra politiker har jag ännu inte uppmärksammat.  Kanske det visar sig så småningom och kanske kan det också så småningom bli en bred samförståndslösning i skolfrågorna?

Forskning eller Populism kring skolan

Som vanligt när skolan är aktuell känner sig alltfler manade att yttra sig och särskilt under ett valår. Allt från internationella forskare till tyckare utan insikt i dagens skola.  Här kommer ett inlägg från en av mina partikolleger. Med Per Altenbergs godkännande publiceras det här och därmed är han Gästbloggare hos mig. Jag tillåter mig att redigera en aning vilket framgår i nedan text.

”Regeringens skolpolitik får kritik från oppositionen och går ut på att besluten har svag forskningsanknytning. Låt oss granska den anklagelsen. Det är ett rimligt krav på politiken att den svarar mot de huvudsakliga problem som forskningens identifierar. Vilka är då de viktigaste budskapen i aktuell skolforskning och hur ser regeringens svar på dessa ut? 

1. Lärarnas betydelse för elevernas kunskaper

Inget annat budskap är så entydigt inom skolforskningen. Regeringens politik för att svara upp mot kunskapen om vad som är viktigast kan inte heller ha undgått någon. Reformerad lärarutbildning, höjda lärarlöner, mindre administration, “lärarlyft, “mattelyft”, “läslyft” osv. för att höja kompetens och stimulera ämnesdidaktisk utveckling, statushöjande åtgärder som lärarlegitimation, ekonomisk stimulans för att fler ska välja naturvetenskapliga ämneslärarspår osv. osv.

När Folkpartiet och Jan Björklund startade diskussionen om statliga anslag för att höja lärarlönerna var i princip alla emot. Argumentet var att staten inte ska lägga sig i något som är ett ansvar för arbetsmarknadens parter. Idag börjar det vända. Dels har vi fått de statliga lönepåslagen.” I Karlskrona satsar vi parallellt med lokala löneökningar också. ”Denna inriktning på politiken är tveklöst forskningsbaserad. Idag är fler partier inne på samma linje, men Folkpartiet är garanten för att den ska upprätthållas över tid när fokus för den politiska debatten flyttas bort från skolan.

2. Bedömning och återkoppling

Inom forskningen råder det en bred enighet om betydelsen av bedömning och återkoppling för ett gott resultat (Ur den utredning som utvärderar regeringens skolpolitiska reformer – ”Det tar tid”)

Flera reformer har genomförts i detta syfte, däribland tydligare mål i den nya läroplanen, nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, tidigare betyg och fler steg i betygsskalan.

3. Lärarledd undervisning

När det gäller andelen lärarledd undervisning (“katederundervisning”) i klassrummet är forskningen inte fullt så entydig som när det gäller t.ex. lärarnas roll generellt. Totalt sett får dock sambandet mellan en låg andel lärarledd undervisning och försämrade resultat i Sverige anses så starka att det vore konstigt om politikerna inte reagerade. Peter Fredriksson och Jonas Vlachos drar följande slutsats (sid 19)*

Vår uppfattning (som även har visst forskningsstöd) är att den höga andelen eget arbete är ett problem i svensk skola

 

4. Arbetsro i klassrummet

Återigen handlar det närmast om en självklarhet med entydigt stöd i forskningen, inklusive PISA-utvärderingen. Trots det förekommer det i svensk samhällsdebatt märkliga invändningar mot regeringens förtydliganden av den nya skollagen i det här avseendet och den nyligen tillsatta utredningen med motsvarande uppdrag. En vanlig invändning är att säga att ”läraren inte skapar lugn och ro i klassrummet genom att beslagta mobiltelefoner eller visa ut elever”. Nej, det får man verkligen inte hoppas är huvudstrategin men poängen är ju att lagstiftningen måste täcka alla tänkbara scenarier som kan uppstå i ett klassrum så att läraren vet med sig att hen har lagen på sin sida. Att det inte alltid är glasklart fick vi veta så sent som för en vecka sedan då tingsrätten i Lund slog fast att lärare har rätt att fösa ut en elev ur klassrummet som stör undervisningen utan att riskera att hamna i domstol för det. Barn- och elevombudsmannen delade nämligen inte den tolkningen av lagen.

5.  Fokus på tidiga insatser för att nå målen

Ännu ett återkommande budskap i forskningen är vikten av tidiga insatser för att eleverna ska nå målen. Återigen kan regeringens politik knappast missförstås. Tidigare skolstart, lågstadielyftet, mål för läsförståelse i årskurs ett, läsa-skriva-räkna-satsningen med fokus på de tidiga skolåren och nationella prov i trean svarar alla på ett eller annat sätt mot just detta budskap i forskningen. 

Skolutveckling i Karlskrona

Internationella, nationella och lokala rapporter kring skolan dyker upp med allt kortare mellanrum och inspirerar många debattörer att dra slutsatser och komma med förslag kring hur skolan kan utvecklas. Vi Folkpartister och tillika socialliberaler deltar gärna i debatten med lång erfarenhet av skolfrågor.

Lokalt i Karlskrona har vi nu ansvarat för skolorna i snart 8 år och har ambitionen och kunskapen att ta detta ansvar i ytterligare minst 8 år. Väl medvetna om att man kanske inte vinner nya val på gamla meriter vill vi dock peka på några delar av det vi hittills uppnått.

Aldrig någonsin tidigare har så mycket investerats i förskolor, skolor och gymnasier på de år vi Folkpartister, tillsammans med våra fyra samarbetspartier, haft ansvaret.           En kraftig utbyggnad av antalet förskolor har genomförts. Johannesberg, Ryttareliden och uteförskolor har bland annat tillkommit. Renovering av Rosenfeldtskolan, Tullskolan, Vedebyskolan, Rosenholmsskolan, Sturkö skola och just nu Holmsjö skola är några andra exempel.

Vi noterar ödmjukt att det går att hitta blocköverskridande överenskommelser kring skolfrågor och tackar Socialdemokraterna för detta samarbete. Vi är övertygade om att fler breda överenskommelser kan göras framöver inte bara inom skolfrågorna.           Tillsammans utfäste vi att vi vill bygga och utveckla starka skolor i vår kommun och att alla elever ska få en fullgod utbildning och undervisning oberoende av var de bor.Denna utfästelse gäller och vi vill fortsätta våra satsningar på kompetensutveckling av personal med den Sverigeunika satsningen som just nu pågår i samarbete med Jönköpings högskola där över 100 lärare studerar och forskar med utgångspunkt från sina egna förutsättningar och intressen.

Aldrig någonsin tidigare har resurser till förskolor, skolor och gymnasier varit större än i år 2014. För förskolan har vi inlett resursförstärkningar riktade mot de lägsta åldrarna med syftet att minska antalet barn per avdelning. Detta vill vi fortsätta med de kommande åren.  Förutom att vi tacksamt tar emot statliga resurser för löneökningar till våra lärare har vi i Karlskrona tillfört ytterligare resurser avsedda för löneökningar. Detta vill vi fortsätta med de kommande åren. Allt vi gör och vill göra bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vilket innebär att vi har stort förtroende för professionen och vill verka för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att kunna fortsätta bygga starka skolor för våra barn och elever.

PISA eller SCB kring skola

De svepande skrivningarna från ledarredaktören i Sydöstran börjar nu wobbla betänkligt. ”Skolan sjunker allt djupare och våra 15-åringar tappar kunskap” Som avslutning anför redaktören ”fakta”. Några blygsamma påpekanden. En journalistisk dygd anses vara att objektiv redovisa fakta, till skillnad från begreppet subjektiv fakta. En annan dygd är att pröva faktabegreppet med begreppet falsifiering. Kanske Bülow själv och läsarna bildar sig en egen eller annan uppfattning av nedan? Här kommer iaf ett försök till klarläggande. Våra 15-åringar tappar kunskap : Vilka 15-åringar och hur många är ”våra”? Fakta: 4 500 elever (5% av samtliga) har testats i PISA. Skolan sjunker allt djupare. Fakta: SCB nyutkomna integrationsrapport redovisar utvecklingen för samtliga miljontals elever i alla ämnen i årskurs 9 mellan åren 1998-2011 och visar att meritvärdena i grundskolan har ökat oavbrutet. Under perioden 1998-2011 har mig veterligen Sverige varit begåvad med ett antal regeringar och skolministrar vilka samtliga medverkat i dessa resultat. Som avslutning en inte obetydlig positiv rapport : Sverige ligger i topp när den första internationella undersökningen av vuxnas färdigheter (PIAAC) presenterades.
Sverige ligger över genomsnittet för de deltagande länderna i läsning och räkning och högst när det gäller andelen med goda kunskaper i att lösa problem via IT/dator. Endast fyra länder ligger över OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområden; Finland, Nederländerna, Sverige och Norge. Det gaur som jag brukar säga!

Fler vill bli lärare

Blir glad idag efter Björklunds besked:

”Söktrycket till lärarutbildningen ökar nu med 27 procent jämfört med förra året. Det är en mycket kraftig ökning. Att öka läraryrkets attraktivitet är en av de viktigaste strategiska investeringarna vi kan göra för framtiden. Statistiken visar nu att vår politik ger resultat.

Svenskt utbildningsväsende genomgår en historisk reformprocess som resultat av decennier av sjunkande skolresultat. På några få år har Sverige fått en helt ny skollag, nya läroplaner med tydligare kunskapskrav, fler nationella prov, nytt betygssystem, tidigare betyg, ny lärarutbildning, lärarlegitimation och nya lärlingsutbildningar. Att fler nu väljer att söka sig tillbaka till läraryrket är mycket glädjande och helt avgörande för att höja kunskapsresultaten i svensk skola.  Vi är på rätt väg. Det visar inte minst det faktum att söktrycket har ökat med 35 procent sedan 2006 när socialdemokraterna fortfarande styrde.”

Om nu alla fullföljer får vi 30 % nya och fler lärare inom en 4-6 års period.  Inte minst från Göteborgs Universitet som i dagarna hälsade rekordmånga nya studenter välkomna.

Klåfingrig populiSm

Återigen kommer aningslösa förslag om hur skolan ska ledas och utvecklas. Det mesta i denna fråga finns redan på plats och används, tillämpas och utvecklas förhoppningsvis hos alla huvudmän som idag finns. Ibrahims förslag tyder på bristfällig insikt om de regelverk som redan finns inte minst en reformerad Skollag.  Varför inte läsa på i skollagen 2 kap 9-10 §§ och sedan tillämpa detta?

Ingen annan offentlig chefs- eller ledarskapsfunktion regleras så tydligt i någon annan lagstiftning än Rektors uppgift och ansvar i nuvarande Skollag  vad jag hittills läst mig till. Med en tilltro till chefsrollen och tillämpning av dessa lagskrivningar har rektorer självklart rätten att organisera sin funktion och att delegera bort budget och administration.  

Ständigt detta petande i en av de allra viktigaste tjänster Sverige har idag nämligen Rektor.  Vilken annan jämförelse som helst skulle uppfattas som aningslöst och provocerande. Hur skulle det se ut om vi började peta i Chefsortopeden eller Chefskirurgen och hade politiska synpunkter på hur organisation och ledning syftande till att ett knä ska opereras eller hur en kärlkransoperation ska utföras? 

Låt oss alla sansa oss och sträva efter att i stället återupprätta förtroende och tillit mellan de olika ansvarsnivåerna i ledning och styrning av skolan. I Karlskrona driver jag dessa frågor energiskt inte utan missnöje bland mina politiska bröder och systrar.

Varför inte ta intryck av denna rapport bland många? 

Skolförslag på allvar eller bara populism

Vågar något parti diskutera de djupgående problemen, istället för att föreslå ännu fler kortsiktiga och populistiska satsningar är det några som frågar sig.

Med knappt ett år kvar till valet dristar jag mig att våga föra en något mer nyanserad debatt. All forskning och tydligast McKinsey-rapporterna säger att lärarna är nyckelfaktorn. Ofta riktar förslagen in sig på vad samhället ska ge eleverna och sällan om hur vi kan förbättra lärarnas arbetsvillkor, löner och utbildningar. Detta innebär att de kortsiktiga och populistiska förslagen som fri frukost, köttfri måndag, läxförbud eller läxhjälp i olika former, obligatorisk 10-årig grundskola, obligatorisk sommarskola, avskaffad timplan, fler ”vuxna” i skolan och ständigt ökade resurser inte ger den effekt som ofta förväntas. Kvantitet får ett oerhört stort utrymme med diverse delningstal i alla möjliga och omöjliga sammanhang.

Det viktigaste för eleverna är bra skolledare och bra lärare. Kvalitetsaspekter som behörighet, professionalitet, kompetens, bemötande, kreativitet i undervisning, samlad skoldag utan håltimmar och olika sätt att organisera undervisningen som bygger på elevernas förutsättningar talas det ytterst sällan om.    Lokalt i Karlskrona fokuserar jag på kvalitetsaspekterna genom att bland annat

—driva på avskaffandet av krav på dokumentation och administration,

—initiera forskningsbaserad kompetensutveckling, Undervisningslyftet, för ett stort antal lärare i samarbete med Jönköpings Högskola som ska pågå under fyra år,

—understödja satsningar på ett bättre arbetsklimat bland elever och personal med exempelvis Jämjö rektorsområde som infört ”Ledaren i Mig” som medför ökad självkänsla hos eleverna vilket i sin tur ger bättre resultat i studierna,

—understödja en fortsatt verksamhet med läsinlärning ”TIL” Tidig Intensiv Lästräning,

samt inte minst höja lärarnas löner vilket pågår.

Många fler exempel finns och debatten kring skolan lär fortsätta än mer intensivt de kommande månaderna. Jag hör av mig igen och välkomnar kommentarer här så kanske vi kan föra en sansad debatt.

Skol SM har inletts

Ett antal månader framöver kommer valrörelsen att bedrivas allt mer intensivt mot den 14 september  supervalåret 2014. Jag deltar naturligtvis i denna rörelse och med nya kläder på bloggen kommer inlägg att publiceras framöver.

Deltagarna ställer upp i ett fåtal grenar varav tidigare Betyg just nu är huvudgrenen tätt följd av tidigare start i förskola med ännu fler i förskola.    En ögonblicksbild i dagstidningarna  ger en bild av dagsformen i de deltagande lagen. Så här tycker MP om läsa skriva o räkna. Pricksäkert noteras också att det just nu råder en ”tävling inom alliansen om vem som kan föreslå införande av betyg i lägst åldrar”. Kritiken riktas mot Utbildningsministern men reflektioner kring vad som åstadkoms ute i alla de kommuner  som faktiskt jobbar hårt med detta saknas. Självförstärkande utrop såsom ”Varje elev ska lämna skolan med de verktyg hon behöver för att göra verklighet av sina drömmar.”  Jag möts av detta budskap från många deltagare i SM och inte minst S lyfter fram detta i alla de träningspass vi får beskåda. M menar att de studerat och tränat i alla de vetenskapliga rön som de facto finns men halkar på tillämpningen genom att bland annat föra fram att alla barn ska börja tidigt , 1-årsåldern, i förskolan.  Nåväl goda ambitioner ska inte förringas    men   .  I samma tidning DN Debatt kan  man ta del av Percy Barnevik och hans tankar kring fattigdom ”Mest effektivt är att träna människor till entreprenörskap så att de själva kan skapa sina arbetstillfällen.” Jag tillåter mig tänka till några varv extra och funderar på hur jag ska kunna delta i detta SM och tänker osökt på en annan och kanske högre angreppspunkt nämligen det EU så klokt tagit fram kring  begreppet Nyckelkompetenser. ”EU:s åtta nyckelkompetenser gäller alla medborgare och är: Kommunikation på modersmålet, Kommunikation på främmande språk, Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, Digital kompetens, Lära att lära, Social och medborgerlig kompetens, Initiativförmåga och företagaranda och Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. De åtta nyckelkompetenserna gäller alla medborgare och det som de anses behöva för att framgångsrikt ta de olika stegen inom skolväsendet, till högre utbildning och eller till arbetsliv.” Man kan undra när detta kommer att debatteras och när SM-lagen ska börja föra fram detta som angeläget? Jag återkommer och kommer att ställa upp i SM med ett annat angreppssätt.

När blir det bättre resultat i skolan

Debattens vågor går höga på olika håll kring skolan.  Sydöstrans ledarredaktör Hans Bülow tillhör dem som ofta har synpunkter. Se mitt svar direkt i kommentarsfältet i tidningen.  Jag har engagerat mig i detta i över 20 år nu och kan se en ljusning i tunneln. Alla ni som ropar på resultat kanske kan ha tålamod och låta reformerna få fäste innan ”tummen ner” dyker för djupt.

Jag tillåter mig citera Utbildningsministern med följande  :

” Sedan mitten av 1990-talet har svenska skolelevers resultat i olika internationella kunskapsmätningar sjunkit kraftigt. Det är därför skolan just nu genomgår den mest reformintensiva perioden sedan 1842.

En viktig fråga är när vi kan förvänta oss att den långvariga nedåtgående trenden vänder uppåt igen. Den förre generaldirektören för Skolverket, professor Per Thullberg, har på regeringens uppdrag analyserat hur lång tid det tar innan regeringens reformer får genomslag. Utredaren har studerat alla reformer sedan 2007 och granskat vad forskningen säger om effekten av dem. I dag har han presenterat resultatet i en statlig utredning, Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer.

Många av reformerna infördes först läsåren 2011/12 och 2012/13 och Thullbergs slutsats är därför att vi kan förvänta oss ett visst genomslag tidigast vid de internationella studier som görs om två-tre år. Han bedömer att genomslaget sedan förstärks gradvis i ytterligare 10-15 år.

Det här är viktiga slutsatser, som vi alla måste komma ihåg när våra reformer kritiseras för att de ännu inte har gett resultat. Det säger inte något om huruvida våra reformer är rätt eller fel – reformerna har helt enkelt inte funnits på plats tillräckligt länge ännu.

Allra viktigast för att reformerna ska få effekt är vad som faktiskt händer i klassrummet; det beror på varje enskild lärare och mötet med eleverna. Därför är det viktigt att vi fortsätter driva utbildningspolitiken i samma riktning som hittills: fokusera på höjda kunskapsresultat, förbättra tryggheten och studieron på skolorna och, framför allt, stärka läraryrkets status.”

Du kan läsa mer om utredningen här

Viktigt och Viktigast för elevers resultat

Dagens Nyheter har idag som toppnyhet följande rubrik ”Viktigast för skolresultat : Familjebakgrund”  DN har genomfört en datakörning och använder sig av resultat från nationella prov i Engelska, Matematik och Svenska. Hänvisning till internationella undersökningars som TIMMS, Trends in International Mathematics and Science Study och PISA,  The Program for International Student Assessment görs och budskapet är att svenska elevers resultat i nationella prov sjunker i de ämnen man undersökt. Slutsatsen de kommer fram till skulle vara att den viktigaste orsaken till detta är föräldrarnas utbildningsbakgrund samtidigt som ökade resurser, fler behöriga lärare eller ökad lärartäthet inte har någon som helst betydelse för elevernas resultat.   Här finns en hel del att fundera över när det gäller hur denna datakörning har gått till, hur vetenskaplig den är och hur man hänvisar till internationella undersökningar. Jag ska inte trötta ut er läsare med för mycket text men vill göra några reflektioner.

TMMS och PISA undersökningarna görs med följande  upplägg , ursäkta engelskan och lägg särskilt märke till fetmarkeringen:

The TIMMS  IDE provides results for the United States and other countries and subnational education systems from the administration of TIMSS in 1995, 1999, 2003, 2007, and 2011. Results include mathematics and science achievement of fourth and eighth-grade students; responses to a student questionnaire about their background, attitudes, and school experiences; responses to a teacher questionnaire about instructional practices, resources, and background and training; and responses to a school questionnaire about school characteristics and resources.

The PISA IDE provides results for the United States and other jurisdictions (including both countries and education systems) from the administration of PISA in 2000, 2003, 2006, and 2009. Results include mathematics, science, and reading literacy results for 15-year-old students; responses to a student questionnaire about students’ background, attitudes, and school experiences; and responses to a school questionnaire about school characteristics and resources.

Hur pass anpassat till Svenska förhållanden hos Svenska elever, lärare och kulturella skiljaktigheter tror ni dessa undersökningar är?  Ganska små skulle jag vilja säga och faktum är att anpassningar i frågeformulären gentemot Svenska elevers situation är missgynnande. Jag har själv använt dessa undersökningar som argument i debatter men har tonat ner betydelsen betydligt sedan jag trängt in i hur de är upplagda.

Några korta reflektioner till :  att använda kvantitet i undersökningar och vikta olika faktorer mot ett  index är mycket vådligt vilket den allmänt omtalade skolforskaren John Hattie har ägnat sig åt.  I DN Toppnyhet framkommer samma problem nämligen att man gör en kvantitativ studie och mäter effekter  UTAN att ta med skeendet, processen, tankar, känslor, kultur mm mm mm. Hattie menar bland annat att födelsevikt hos för tidigt födda barn, medicinering och hembesök är långt viktigare än lärarutbildning och lärares ämneskunskaper? Om lärarutbildning och lärares ämneskunskaper hamnar nästan längst ned på listan över faktorer som påverkar elevers studieprestationer; vad drar vi för slutsatser av det? Ska vi avskaffa lärarutbildningen och kompetensutveckling och satsa på att Föräldrar tillägnar sig rätt UTbildning? Detta är ju enligt DN:s datakörning  DEN VIKTIGASTE faktorn för elevernas resultat.  Dessutom vill jag gärna framhålla de många invandrarföräldrar som med stor energi engagerar sig i sina barns skolgång utan att ha särskilt god utbildningsnivå. Detta engagemang och intresse för sina barns skolgång är minst lika mycket värt som de högutbildades insatser gentemot sina skolbarn.  Till slut ska jag inte förneka att en heterogen grupp elever är att föredra.

http://www.dn.se/nyheter/viktigast-for-skolresultat-familjebakgrunden