Viktigt och Viktigast för elevers resultat

Dagens Nyheter har idag som toppnyhet följande rubrik ”Viktigast för skolresultat : Familjebakgrund”  DN har genomfört en datakörning och använder sig av resultat från nationella prov i Engelska, Matematik och Svenska. Hänvisning till internationella undersökningars som TIMMS, Trends in International Mathematics and Science Study och PISA,  The Program for International Student Assessment görs och budskapet är att svenska elevers resultat i nationella prov sjunker i de ämnen man undersökt. Slutsatsen de kommer fram till skulle vara att den viktigaste orsaken till detta är föräldrarnas utbildningsbakgrund samtidigt som ökade resurser, fler behöriga lärare eller ökad lärartäthet inte har någon som helst betydelse för elevernas resultat.   Här finns en hel del att fundera över när det gäller hur denna datakörning har gått till, hur vetenskaplig den är och hur man hänvisar till internationella undersökningar. Jag ska inte trötta ut er läsare med för mycket text men vill göra några reflektioner.

TMMS och PISA undersökningarna görs med följande  upplägg , ursäkta engelskan och lägg särskilt märke till fetmarkeringen:

The TIMMS  IDE provides results for the United States and other countries and subnational education systems from the administration of TIMSS in 1995, 1999, 2003, 2007, and 2011. Results include mathematics and science achievement of fourth and eighth-grade students; responses to a student questionnaire about their background, attitudes, and school experiences; responses to a teacher questionnaire about instructional practices, resources, and background and training; and responses to a school questionnaire about school characteristics and resources.

The PISA IDE provides results for the United States and other jurisdictions (including both countries and education systems) from the administration of PISA in 2000, 2003, 2006, and 2009. Results include mathematics, science, and reading literacy results for 15-year-old students; responses to a student questionnaire about students’ background, attitudes, and school experiences; and responses to a school questionnaire about school characteristics and resources.

Hur pass anpassat till Svenska förhållanden hos Svenska elever, lärare och kulturella skiljaktigheter tror ni dessa undersökningar är?  Ganska små skulle jag vilja säga och faktum är att anpassningar i frågeformulären gentemot Svenska elevers situation är missgynnande. Jag har själv använt dessa undersökningar som argument i debatter men har tonat ner betydelsen betydligt sedan jag trängt in i hur de är upplagda.

Några korta reflektioner till :  att använda kvantitet i undersökningar och vikta olika faktorer mot ett  index är mycket vådligt vilket den allmänt omtalade skolforskaren John Hattie har ägnat sig åt.  I DN Toppnyhet framkommer samma problem nämligen att man gör en kvantitativ studie och mäter effekter  UTAN att ta med skeendet, processen, tankar, känslor, kultur mm mm mm. Hattie menar bland annat att födelsevikt hos för tidigt födda barn, medicinering och hembesök är långt viktigare än lärarutbildning och lärares ämneskunskaper? Om lärarutbildning och lärares ämneskunskaper hamnar nästan längst ned på listan över faktorer som påverkar elevers studieprestationer; vad drar vi för slutsatser av det? Ska vi avskaffa lärarutbildningen och kompetensutveckling och satsa på att Föräldrar tillägnar sig rätt UTbildning? Detta är ju enligt DN:s datakörning  DEN VIKTIGASTE faktorn för elevernas resultat.  Dessutom vill jag gärna framhålla de många invandrarföräldrar som med stor energi engagerar sig i sina barns skolgång utan att ha särskilt god utbildningsnivå. Detta engagemang och intresse för sina barns skolgång är minst lika mycket värt som de högutbildades insatser gentemot sina skolbarn.  Till slut ska jag inte förneka att en heterogen grupp elever är att föredra.

http://www.dn.se/nyheter/viktigast-for-skolresultat-familjebakgrunden

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s