Forskning eller Populism kring skolan

Som vanligt när skolan är aktuell känner sig alltfler manade att yttra sig och särskilt under ett valår. Allt från internationella forskare till tyckare utan insikt i dagens skola.  Här kommer ett inlägg från en av mina partikolleger. Med Per Altenbergs godkännande publiceras det här och därmed är han Gästbloggare hos mig. Jag tillåter mig att redigera en aning vilket framgår i nedan text.

Regeringens skolpolitik får kritik från oppositionen och går ut på att besluten har svag forskningsanknytning. Låt oss granska den anklagelsen. Det är ett rimligt krav på politiken att den svarar mot de huvudsakliga problem som forskningens identifierar. Vilka är då de viktigaste budskapen i aktuell skolforskning och hur ser regeringens svar på dessa ut? 

1. Lärarnas betydelse för elevernas kunskaper

Inget annat budskap är så entydigt inom skolforskningen. Regeringens politik för att svara upp mot kunskapen om vad som är viktigast kan inte heller ha undgått någon. Reformerad lärarutbildning, höjda lärarlöner, mindre administration, “lärarlyft, “mattelyft”, “läslyft” osv. för att höja kompetens och stimulera ämnesdidaktisk utveckling, statushöjande åtgärder som lärarlegitimation, ekonomisk stimulans för att fler ska välja naturvetenskapliga ämneslärarspår osv. osv.

När Folkpartiet och Jan Björklund startade diskussionen om statliga anslag för att höja lärarlönerna var i princip alla emot. Argumentet var att staten inte ska lägga sig i något som är ett ansvar för arbetsmarknadens parter. Idag börjar det vända. Dels har vi fått de statliga lönepåslagen.” I Karlskrona satsar vi parallellt med lokala löneökningar också. ”Denna inriktning på politiken är tveklöst forskningsbaserad. Idag är fler partier inne på samma linje, men Folkpartiet är garanten för att den ska upprätthållas över tid när fokus för den politiska debatten flyttas bort från skolan.

2. Bedömning och återkoppling

Inom forskningen råder det en bred enighet om betydelsen av bedömning och återkoppling för ett gott resultat (Ur den utredning som utvärderar regeringens skolpolitiska reformer – ”Det tar tid”)

Flera reformer har genomförts i detta syfte, däribland tydligare mål i den nya läroplanen, nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, tidigare betyg och fler steg i betygsskalan.

3. Lärarledd undervisning

När det gäller andelen lärarledd undervisning (“katederundervisning”) i klassrummet är forskningen inte fullt så entydig som när det gäller t.ex. lärarnas roll generellt. Totalt sett får dock sambandet mellan en låg andel lärarledd undervisning och försämrade resultat i Sverige anses så starka att det vore konstigt om politikerna inte reagerade. Peter Fredriksson och Jonas Vlachos drar följande slutsats (sid 19)*

Vår uppfattning (som även har visst forskningsstöd) är att den höga andelen eget arbete är ett problem i svensk skola

 

4. Arbetsro i klassrummet

Återigen handlar det närmast om en självklarhet med entydigt stöd i forskningen, inklusive PISA-utvärderingen. Trots det förekommer det i svensk samhällsdebatt märkliga invändningar mot regeringens förtydliganden av den nya skollagen i det här avseendet och den nyligen tillsatta utredningen med motsvarande uppdrag. En vanlig invändning är att säga att ”läraren inte skapar lugn och ro i klassrummet genom att beslagta mobiltelefoner eller visa ut elever”. Nej, det får man verkligen inte hoppas är huvudstrategin men poängen är ju att lagstiftningen måste täcka alla tänkbara scenarier som kan uppstå i ett klassrum så att läraren vet med sig att hen har lagen på sin sida. Att det inte alltid är glasklart fick vi veta så sent som för en vecka sedan då tingsrätten i Lund slog fast att lärare har rätt att fösa ut en elev ur klassrummet som stör undervisningen utan att riskera att hamna i domstol för det. Barn- och elevombudsmannen delade nämligen inte den tolkningen av lagen.

5.  Fokus på tidiga insatser för att nå målen

Ännu ett återkommande budskap i forskningen är vikten av tidiga insatser för att eleverna ska nå målen. Återigen kan regeringens politik knappast missförstås. Tidigare skolstart, lågstadielyftet, mål för läsförståelse i årskurs ett, läsa-skriva-räkna-satsningen med fokus på de tidiga skolåren och nationella prov i trean svarar alla på ett eller annat sätt mot just detta budskap i forskningen

Annonser

One thought on “Forskning eller Populism kring skolan

  1. Ping: Per Altenberg – ett liberalare Sverige » Blog Archive » Skolpolitiken och forskningen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s