Lärlingsutbildning kan ge jobb

Det nybildade Karlskronapartiet är oroliga för Karlskronas Näringslivspolitik. Partiets talesmän kritiserar att kommunens uppdragsutbildning läggs ner. Uppenbarligen är inte det nya partiet så framtidsorienterat eller har nya tankar kring hur fler jobb kan skapas och hur en kommun kan skapa förutsättningar för detta. Inte heller verkar talesmännen känna till innehållet i vår gymnasiereform. Den gamla tanken lever kvar  att det offentliga ensidigt ska leverera rätt utbildad arbetskraft. För mig och Folkpartiet är det tydligt att en professionell yrkesutbildning genomförs bäst där produktionen finns, nämligen i näringslivet. Därför driver vi att lärlingsutbildning är ett av det bästa sätten att få fram duktiga yrkesmänniskor. För er och andras information kan jag meddela att i Karlskrona kommun söker nu upp mot 50 ungdomar just denna utbildning, vilket är rekord. Upplägget är att genomföra teoretiska studier i gymnasiet och praktisk utbildning ute i industrin. För varje elev får mottagande företag en ansenlig summa i ersättning. Det kan aldrig vara samhällsekonomiskt rimligt att en kommun ska bygga upp anläggningar som redan finns hos företagen. I vår kommun har redan ABB och Karlskronavarvet gått före och tar föredömligt sitt ansvar i yrkesutbildningen. För mig och Folkpartiet är det nu viktigt att alla krafter samverkar i det mycket viktiga jobbet med att få ungdomar i arbete. Här kan lärlingsutbildning vara ett mycket gott exempel vilket jag hoppas även Karlskronapartiets talesmän håller med om.

Svarspråk om Skolans utveckling

Debatten rullar vidare kring skolfrågorna och alltfler har synpunkter. Ibland dristar sig någon ledarredaktör att ha synpunkter och ställa frågor. Så här ser en av dessa redaktörer på Skolan med rubriken ”Dags för klarspråk” och avslutar med den utmanande frågan ”Vilken politiker vågar ta upp den debatten”  Så vad skriver redaktören ?  några citat     ” Det handlar istället om hela det svenska samhällets inställning till studier. För det första: Under många årtionden har studier och flit givit alldeles för lite tillbaka i livet. Det har varit en traditionell socialdemokratisk politisk jämlikhetsmålsättning i Sverige. Ett mycket uttalat budskap som knappast har kunnat missas.För det andra: Synen på utbildningsväsendet. Kommunaliseringsreformerna framtonar mer och mer som en katastrof – ett överlämnande av skolan till en huvudman som inte visste vad den sysslade med. Resultatet blev en betoning på skolan som social institution snarare än läroinstitution. Sverige vill så gärna jämföra sig med länder som Japan och Korea. Vi suktar efter de platserna i tabellen. Eller bara efter att få vara som Finland. Men sanningen är – att hamna där kräver insatser.”    Orden är valda av redaktören och jag måste dessvärre informera om att den socialistiska grenen av politik än idag till viss del lever kvar i tanken på att skolan ska vara en social institution genom förslag som  öppna fler öppna förskolor, inför fri frukost i skolan och efterskänk avgiften för förskola för de som har bekymmer att betala. Inget ont i detta och det berör mitt socialliberala hjärta ordentligt.  Meeen  är dessa förslag de viktigaste i en skola med ambitioner? Nja , När jag går emot och tycker annorlunda har det till och med hänt att oppositionen lämnar sammanträdet.

Mitt engagemang i denna fråga tillåter mig inte att vara tyst och avvaktande utan jag ger en kommentar till denna utmaning och dessa förslag.  För mig ”kokar” detta ner till lärandesituationerna, observera pluralis, där början är lärarnas förmedlingsrelation till eleverna. Så därför driver jag höga krav på intagning till lärarhögskolor, kontinuerlig kompetensutveckling för lärare och självklart enligt min tes det ska löna sig att utbilda sig ordentliga löner. Låt mig slutligen informera: I Karlskrona kommun höjer vi lönerna för lärarna, driver vi kompetensutveckling för personalen, utvecklar vi det ”kollegiala lärandet” och antalet godkända elever ökar. Detta fortsätter jag gärna med de kommande mandatperioderna.

Några fler svar från andra politiker har jag ännu inte uppmärksammat.  Kanske det visar sig så småningom och kanske kan det också så småningom bli en bred samförståndslösning i skolfrågorna?

Forskning eller Populism kring skolan

Som vanligt när skolan är aktuell känner sig alltfler manade att yttra sig och särskilt under ett valår. Allt från internationella forskare till tyckare utan insikt i dagens skola.  Här kommer ett inlägg från en av mina partikolleger. Med Per Altenbergs godkännande publiceras det här och därmed är han Gästbloggare hos mig. Jag tillåter mig att redigera en aning vilket framgår i nedan text.

”Regeringens skolpolitik får kritik från oppositionen och går ut på att besluten har svag forskningsanknytning. Låt oss granska den anklagelsen. Det är ett rimligt krav på politiken att den svarar mot de huvudsakliga problem som forskningens identifierar. Vilka är då de viktigaste budskapen i aktuell skolforskning och hur ser regeringens svar på dessa ut? 

1. Lärarnas betydelse för elevernas kunskaper

Inget annat budskap är så entydigt inom skolforskningen. Regeringens politik för att svara upp mot kunskapen om vad som är viktigast kan inte heller ha undgått någon. Reformerad lärarutbildning, höjda lärarlöner, mindre administration, “lärarlyft, “mattelyft”, “läslyft” osv. för att höja kompetens och stimulera ämnesdidaktisk utveckling, statushöjande åtgärder som lärarlegitimation, ekonomisk stimulans för att fler ska välja naturvetenskapliga ämneslärarspår osv. osv.

När Folkpartiet och Jan Björklund startade diskussionen om statliga anslag för att höja lärarlönerna var i princip alla emot. Argumentet var att staten inte ska lägga sig i något som är ett ansvar för arbetsmarknadens parter. Idag börjar det vända. Dels har vi fått de statliga lönepåslagen.” I Karlskrona satsar vi parallellt med lokala löneökningar också. ”Denna inriktning på politiken är tveklöst forskningsbaserad. Idag är fler partier inne på samma linje, men Folkpartiet är garanten för att den ska upprätthållas över tid när fokus för den politiska debatten flyttas bort från skolan.

2. Bedömning och återkoppling

Inom forskningen råder det en bred enighet om betydelsen av bedömning och återkoppling för ett gott resultat (Ur den utredning som utvärderar regeringens skolpolitiska reformer – ”Det tar tid”)

Flera reformer har genomförts i detta syfte, däribland tydligare mål i den nya läroplanen, nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, tidigare betyg och fler steg i betygsskalan.

3. Lärarledd undervisning

När det gäller andelen lärarledd undervisning (“katederundervisning”) i klassrummet är forskningen inte fullt så entydig som när det gäller t.ex. lärarnas roll generellt. Totalt sett får dock sambandet mellan en låg andel lärarledd undervisning och försämrade resultat i Sverige anses så starka att det vore konstigt om politikerna inte reagerade. Peter Fredriksson och Jonas Vlachos drar följande slutsats (sid 19)*

Vår uppfattning (som även har visst forskningsstöd) är att den höga andelen eget arbete är ett problem i svensk skola

 

4. Arbetsro i klassrummet

Återigen handlar det närmast om en självklarhet med entydigt stöd i forskningen, inklusive PISA-utvärderingen. Trots det förekommer det i svensk samhällsdebatt märkliga invändningar mot regeringens förtydliganden av den nya skollagen i det här avseendet och den nyligen tillsatta utredningen med motsvarande uppdrag. En vanlig invändning är att säga att ”läraren inte skapar lugn och ro i klassrummet genom att beslagta mobiltelefoner eller visa ut elever”. Nej, det får man verkligen inte hoppas är huvudstrategin men poängen är ju att lagstiftningen måste täcka alla tänkbara scenarier som kan uppstå i ett klassrum så att läraren vet med sig att hen har lagen på sin sida. Att det inte alltid är glasklart fick vi veta så sent som för en vecka sedan då tingsrätten i Lund slog fast att lärare har rätt att fösa ut en elev ur klassrummet som stör undervisningen utan att riskera att hamna i domstol för det. Barn- och elevombudsmannen delade nämligen inte den tolkningen av lagen.

5.  Fokus på tidiga insatser för att nå målen

Ännu ett återkommande budskap i forskningen är vikten av tidiga insatser för att eleverna ska nå målen. Återigen kan regeringens politik knappast missförstås. Tidigare skolstart, lågstadielyftet, mål för läsförståelse i årskurs ett, läsa-skriva-räkna-satsningen med fokus på de tidiga skolåren och nationella prov i trean svarar alla på ett eller annat sätt mot just detta budskap i forskningen. 

Skolutveckling i Karlskrona

Internationella, nationella och lokala rapporter kring skolan dyker upp med allt kortare mellanrum och inspirerar många debattörer att dra slutsatser och komma med förslag kring hur skolan kan utvecklas. Vi Folkpartister och tillika socialliberaler deltar gärna i debatten med lång erfarenhet av skolfrågor.

Lokalt i Karlskrona har vi nu ansvarat för skolorna i snart 8 år och har ambitionen och kunskapen att ta detta ansvar i ytterligare minst 8 år. Väl medvetna om att man kanske inte vinner nya val på gamla meriter vill vi dock peka på några delar av det vi hittills uppnått.

Aldrig någonsin tidigare har så mycket investerats i förskolor, skolor och gymnasier på de år vi Folkpartister, tillsammans med våra fyra samarbetspartier, haft ansvaret.           En kraftig utbyggnad av antalet förskolor har genomförts. Johannesberg, Ryttareliden och uteförskolor har bland annat tillkommit. Renovering av Rosenfeldtskolan, Tullskolan, Vedebyskolan, Rosenholmsskolan, Sturkö skola och just nu Holmsjö skola är några andra exempel.

Vi noterar ödmjukt att det går att hitta blocköverskridande överenskommelser kring skolfrågor och tackar Socialdemokraterna för detta samarbete. Vi är övertygade om att fler breda överenskommelser kan göras framöver inte bara inom skolfrågorna.           Tillsammans utfäste vi att vi vill bygga och utveckla starka skolor i vår kommun och att alla elever ska få en fullgod utbildning och undervisning oberoende av var de bor.Denna utfästelse gäller och vi vill fortsätta våra satsningar på kompetensutveckling av personal med den Sverigeunika satsningen som just nu pågår i samarbete med Jönköpings högskola där över 100 lärare studerar och forskar med utgångspunkt från sina egna förutsättningar och intressen.

Aldrig någonsin tidigare har resurser till förskolor, skolor och gymnasier varit större än i år 2014. För förskolan har vi inlett resursförstärkningar riktade mot de lägsta åldrarna med syftet att minska antalet barn per avdelning. Detta vill vi fortsätta med de kommande åren.  Förutom att vi tacksamt tar emot statliga resurser för löneökningar till våra lärare har vi i Karlskrona tillfört ytterligare resurser avsedda för löneökningar. Detta vill vi fortsätta med de kommande åren. Allt vi gör och vill göra bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vilket innebär att vi har stort förtroende för professionen och vill verka för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att kunna fortsätta bygga starka skolor för våra barn och elever.

Inväntar 2014

Det gångna året har inte varit mer turbulent än föregående år om jag tänker till och har is i magen. Möjligen kan man säga att jag blir mer och mer luttrad och besviken över en del yttringar i omgivningen. Samtalstonen på det som kallas Sociala medier blir gradvis alltmer Asocial. Den ”allmänna” debatten, ofta med understöd av massmedia. blir alltmer ytlig och fragmentiserad. Det politiska ”livet” blir alltmer oförutsägbart och tappar alltmer logiken om det nu funnits någon. Allt oftare funderar jag på vilka drivkrafter som finns i att engagera sig i samhällsdebatten i allmänhet och i politiska församlingar i synnerhet. Röstmaximering, triangulering, prestige, maktkamper och brist på holistisk syn breder ut sig vilket rimmar dåligt med det förtroende politiker bör och ska förvalta seriöst. 

Trots detta är jag Stolt och Nöjd så här långt med mitt privatliv, politiska liv och med mitt företagarliv.

Jul- och Nyårshelgen har givit mig glädje, avkoppling och lust till nya engagemang och initiativ det kommande året.

Det kommer Mera efterhand.

En skolpolitisk Pudel i vardande

Jag brukar understundom surfa några varv på nätet för att ta del av vad omgivningen har för synpunkter på skolan. Synpunkter saknas aldrig och de ger mig en bredd i mina egna uppfattningar. En titt på Lärarförbundets hemsida ”Lärarnas nyheter” gjorde mig ömsom varm och ömsom sorgsen i hjärtat. Moderaternas skolpolitiske talesman Tomas Tobé uppmanar nu alla moderata kommunalråd att inleda ett arbete för att minska lärarnas kringuppgifter. Linköpings kommun förs fram som ett gott exempel och det framgår att kommunen lägger åtta miljoner kronor i år på att minska lärarnas arbetsbörda med syfte att frigöra tid till undervisning. Mycket bra initiativ tycker jag som håller på med samma sak i vår kommun, Karlskrona. Tobé är, i likhet med mig, otålig och menar att det duger inte att invänta den utredning som regeringen tillsatt och som ska lämna förslag i frågan den 30 juni i år. Tobé för fram att det finns saker att göra på kommunal nivå redan nu. Det kan handla om lärarsekreterare, ett förbättrat IT-stöd och halvering av antalet möten, säger han. I Dagens Nyheter hoppar nu MP på tåget som går i ett försök att vara Copycat eller mer sofistikerat göra en triangulering. Bra där MP som bevisar att omvärldsbevakning kring vad som ligger i luften skapar en reaktion.

Utbildningsminister Jan Björklund säger så här i denna fråga: ”Min uppfattning är att detta har gått för långt och vi behöver rensa i dokumentationen. När vi inför fler betyg i fler årskurser går de utvärderingssystem som infördes i frånvaron av betyg — som skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner — att ifrågasätta. En del av det kanske går att utforma på ett enklare sätt, en del bestämmelser kanske inte behövs. Detta gäller även åtgärdsprogrammen.”

Lokalt i Karlskrona har jag fått stort gehör för initiativet att se öve den stora och tunga uppgiften att dokumentera alltmer alltifrån PP Pedagogisk Planering till slutbetyg i årskurs 9 och allt däremellan. Svårhanterliga datasystem och krävande dokumentation tar naturligtvis värdefull tid från möjligheterna att möta eleverna där de är. Nu finns hopp om att skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner och alla åtgärdsprogram hamnar på en mer rimlig nivå.

Vad gör mig varm om hjärtat i detta område då? Att våra representanter i huvfudsätet nu tar tag i denna fråga kanske kan vara den bästa ”Pudeln” vi kan få inom skolans alla goda reformbeslut.

Att Linköpings kommun satsar åtta miljoner på detta gör mig ömsom glad och ömsom uppgiven. För mig finns näppeligen denna möjlighet i de knappa resurser som finns till förfogande. Att införa lärarsekreterare kan vara vådligt och måste ifrågasättas om detta verkligen ger mer tid.

Mest bedrövad blir jag när Moderaternas talesman uppmanar alla moderata kommunalråd att ta tag i denna fråga. Det kan väl inte vara så farligt att uppmana samtliga kommunalråd i hela Sverige? Så varför inte Tobé?

Vi vill ju att alla våra lärare ska undervisa alla elever i hela Sverige så mycket som möjligt!

Idag, 14 januari, hakar MP på tåget, jättebra tycker jag. Rösta nu rätt i alla församlingar när skarpa förslag kommer.

Släpp Lärarna loss det är Vår.

Jag har under många år ägnat mig åt skolpolitik och gläder mig åt att vi i Sverige högst sannolikt har en gemensam uppfattning om att något måste göras, inte minst att grunden till en egen försörjning läggs i en bra utbildning för våra barn. Globalt råder en stor samstämmighet i att utbildning och bildning är den enskilt viktigaste insatsen som kan göras för att skapa drägliga villkor i den svåra konsten att leva ett liv.

Sedan länge har jag förundrats över att kraven på våra lärare ökar hela tiden. För inte så länge sedan infördes rapporteringsskyldighet huruvida barnen var i förskolan eller inte som ett sätt att upptäcka missbruk av VAB, Vård av Barn. Ännu en pålaga för pedagogerna, Huhh.

Det gläder mig att regeringen nu börjar inse att kraven på allehanda dokumentation kring elevernas skolgång gått överstyr.

Jag ser fram mot snabba besked på en minskning av dessa ok och ser därefter ökade möjligheter att ge eleverna mer tid att förkovra sig i skolan. I Karlskrona kommer jag att ta initiativ till samtal och samverkan mellan  lärarfack och politik i syfte att än mer förbättra för våra elever.

En gång i tiden  förde jag fram parollen ”Släpp Lärarna loss det är vår” . Detta tål att dammas av och gäller i högsta grad även idag.

Starka förskolor och skolor – på lika villkor

Väldigt många har tankar kring skolan.  Här kommer mina:

Femtiofyra elever gick ut grundskolans årskurs 9 i Karlskrona utan fullständiga betyg vårterminen 2011. Så ska det inte vara.

Kommunfullmäktige har varit tydliga i sitt uppdrag till barn- och ungdomsnämnden: Andelen elever i åk 9 som är behöriga till fortsatta studier på gymnasiet ska öka årligen. Långsiktiga målet ska vara 100%. Skolinspektionen är minst lika tydlig i sin slutrapport efter avslutad inspektion, för den här gången, i Karlskrona och ställer krav på förbättringar som innebär – att skolorna ska ge en likvärdig undervisning till alla elever, och – att skolorna ska förbättra möjligheterna för alla elever att nå kunskapsmålen

Detta ska göras inom en budgetram som inte innebär någon ökning i krontal under de kommande tre åren. Detta kräver förändringar där ekonomi och kvalitet inte går att skilja åt. Det handlar om att ge rektorer och pedagoger ordentliga och faktiska förutsättningar för att kunna göra ett riktigt bra jobb. Det handlar ytterst om att kunna erbjuda alla våra barn och elever det bästa vi kan förmå.

Debatten om skolan är nu intensiv och fokuserar just nu mest på begreppet Hot och nästan aldrig kring begreppet Möjligheter.

Låt oss utgå från barnens, elevernas och personalens lärandeperspektiv – det som är vårt huvuduppdrag. Vilka är förutsättningarna och var ser vi möjligheterna? I Karlskrona kommun finns 160 förskoleavdelningar, 30 av dessa i enskild regi, som bedriver verksamhet för ca 3 700 barn – enligt den nya läroplanen för förskolan! Grundskolorna är 36 till antalet, varav fem fristående, där cirka 7 000 elever ges daglig undervisning – utifrån målen i den nya läroplanen. Dessa volymer inger respekt och det är ett stort ansvar vi har för alla dessa barn och elever med ambitionen att ge dem det bästa vi förmår och det de alla har rätt till.

 

Regeringen har beslutat om ett stort antal reformer med syftet att kraftigt förbättra förutsättningarna för barnens och eleverna skolgång. De nya styrdokumenten i form av, bland annat, skollag och läroplaner pekar ut en tydlig färdriktning från förskola till universitet och som efterhand ska ge möjlighet till en egen försörjning. En särskild utmaning är kravet på legitimerad personal och ämnesbehöriga pedagoger. Sammantaget ställer alla skolreformer stora krav på verksamheten och är en ordentlig utmaning – de ger också stora möjligheter att bygga de starka förskolor och skolor vi behöver för att nå det uppsatta målet 2015 här i Karlskrona.

 

Vi antar nu utmaningen – vi ska ge personalen i förskolan förutsättningar att leva upp till sin nya läroplan, där läggs den viktiga grunden för barnens fortsatta lärande – vi ska bana väg för en skolorganisation där välutbildade lärare samverkar och stöttar varandra genom sina olika kompetenser och kan ge alla elever den undervisning och den hjälp de har rätt till. Det betyder en satsning på ett antal starka förskolor och skolor såväl i ytterområden som i centrum – skolor som rymmer varierade barn- och elevgrupper, lärarlag med bred kompetens, kvalificerade elevhälsoteam, en närvarande skolledning och bra materiell standard. Just nu pågår ett arbete med stor medverkan från rektorer och förskolechefer för att se över strukturen för förskola och skola i kommunen. Målbilden är klar och likaså den ekonomiska ramen. Våra målsättningar och de medel vi har till förfogande ska mötas i ett förslag som kommer att presenteras inom kort.

 

Under tiden som det här arbetet pågår uttrycks oro från olika håll vilket är förståeligt och vi ska möta alla medborgares synpunkter med respekt. I det samtalet önskar vi framöver få ett utrymme för att visa på möjligheterna kring de förändringar vi föreslår för förskolor och skolor i kommunen. Vår utgångspunkt i det samtalet nu och framöver är barns och elevers bästa. Vi har ambitionen att skapa de allra bästa förutsättningar som finns för vår personal och för eleverna.

Många kommuner i vårt land har redan kommit en bra bit på väg och vissa kommuner och skolor har redan uppnått att samtliga elever i årskurs 9 blivit godkända. Vi tycker det är hög tid att även Karlskrona kommuns barn, elever, lärare, förskolechefer och rektorer ska få förutsättningar att lyckas ännu bättre. Alltför länge och alltför ofta har vi använt ”osthyvel” och lagt ansvaret på våra rektorer att anpassa verksamheten. Nu är det hög tid att politiken tar sitt fulla ansvar för att skapa bättre förutsättningar för vår idogt arbetande personal.

Vi hoppas få förståelse och respekt för det omtag vi vill göra inom förskola och skola i Karlskrona.

Jakten på Friskolor fortsätter

Socialdemokraterna Magnus Johansson och Patrik Hansson fortsätter tillsammans med lokaltidningen Sydöstran den föga konstruktiva jakten på friskolor.  Nu är det inte fråga om för eller emot friskolor utan nu är det frågan om friskolorna fullföljer sitt uppdrag och om det är rimligt att de betalar ut mångmiljonvinster till sina aktieägare. Likt Don Quijote med sin trogne följeslagare Sancho Panza fortsätter HanSson och JohanSson att strida mot friskolorna i tron att dessa är jättarna som hotar elevernas resultat.

Några faktauppgifter kan kanske vara på sin plats:  Enligt tidskriften Dagens Samhälle, nr 10 2011, har flertalet friskolor en vinstmarginal på i genomsnitt 5  %. Hela 97 % är utpräglade småföretag som driver 1 – 4 friskolor. Jag förutsätter att ni har studerat Karlskrona kommuns friskolors bokslut och inspektionsrapporter de senaste åren och att ni har täckning för era generella uttalanden om mångmiljonvinster.

Argumenten blir alltmer desperata och friskolejägarna är anmärkningsvärt lättsinniga när de fastslår att skolskjutsen är utförd när bussen kommer till skolan men att uppgiften inte är slutförd när eleverna slutar friskolan i åk 9. Varför inte kräva säkrare, snabbare och bättre skolskjuts och att bussbolaget ska avstå från vinst? När kommer kraven på läroboksleverantörerna att de ska ge eleverna bättre förutsättningar?  Vad ska de skriva mer i böckerna så att eleverna når ännu längre?  Att Karlskrona kommun handlar upp varor och tjänster motsvarande över 700 mkr och att staten handlar upp för cirka 500 miljarder av offentliga medel i näringslivet spelar mindre roll hos friskolejägarna Don och Sancho. Det är något väldigt konstigt att ett parti ägnar ett sådant enormt intresse åt friskolorna och argumenterar som om de vore roten till allt ont i skolan. Det är inte friskt. Hur kan ni på allvar tro att detta leder till en bättre skola?

Om jag inte minns fel tycker Magnus Johansson att partikongressen fattar kloka beslut. ”Det är inte aktuellt att införa något förbud mot bidrag till fristående skolor som går med vinst” sa Socialdemokraternas förre partiledare Mona Sahlin. Gäller inte detta längre?

Kanske nästa partikongress fattar beslut om att minimera, begränsa eller rentav förbjuda vinsterna för de organisationer och partier som säljer lotter? Kommer A-lotterierna då att få fribrev månne?

FP skolgrupp, som jag ingår i, säger följande om kvalitet och vinst:

”Om en fristående skola har allvarliga eller upprepade kvalitetsbrister i skolinspektionens granskningar och samtidigt går med vinst bör det betraktas som en försvårande omständighet. Vinst ska inte kunna skapas på kvalitetens bekostnad!”

Mitt fokus ligger på att ytterligare förbättra den kommunala skolan, inte på att motarbeta alternativen. Varje skola måste förtjäna sina elever och det gör man genom att erbjuda en riktigt bra och modern undervisning som ger slitstarka och användbara kunskaper.

Jag hoppas att få diskutera den kommunala skolans utveckling i stället. Den är så mycket viktigare eftersom majoriteten av eleverna går här.

Ett Konferenscenter och en Arena behövs på Trossö

I olika sammanhang får vi föredragningar kring olika framtidsprojekt som kan vara aktuella för politiska beslut så småningom. Det gläder mig särskilt att det nu finns idéer kring den gamla Idrottshallen vid Fisktorget. I unga år spelade jag handboll för Flottans idrottsförening och minns med välbehag lokalderby mellan Flottan och KA2 , först i Sparres gymnastiksal och sedan i Idrottshallen.

I Folkpartiet har vi diskutera frågan och börjar komma överens om att vi alla ser positivt på planerna för konferenscenter och Idrottshall.

Inte minst i ljuset av nyligen avslutade VM- i handboll som ju arrangerades i Sverige och där Karlskrona inte hade möjlighet ta emot lagen därför att dimensionerna på den gamla idrottshallen inte räcker till. Jag ser också fram mot att vi snart har ett topplag i den högsta serien i handboll som definitivt måste ha en större hall för att kunna spela hemmamatcher

Vi skriver därför följande i olika medier med syftet att informera om var vi står i denna fråga:

”Möjligheterna att investera, mod att våga prioritera och att skapa opinion bidrar till att få saker gjorda. Vi är stolta över att ha deltagit i de beslut som tagits för en uppryckning av stadsmiljön de senaste åren.  Vi i Folkpartiet vill fortsätta att utveckla vår stadsmiljö och därmed också ge invånarna chans till utveckling inom idrott och näringsliv. Därför stödjer vi utveckling av ett modernt konferenscenter och som tillika ska vara en modern idrottsarena på Trossö.

Karlskrona kommun har framöver ett antal nya investeringsprojekt att ta ställning till. Vi i Folkpartiet vill på ett tidigt stadium klargöra att vi gärna ser att ett konferenscenter tillika idrottsarena på Trossö kan färdigställas.  En investering och ett färdigställande av en modern konferensanläggning i omedelbar anslutning till Scandic hotell är viktig och strategisk. Detta kommer att tillgodose behovet av konferens- och mässmöjligheter vilket är en mycket viktig del i kommunens satsning på turist- och besöksnäringen. Att samtidigt skapa en arena för handbollen med flera idrotter såsom bordtennis, brottning, dans etc. ser vi som en mycket god investering. Handbollen är också både historiskt och i nutid den bollsport/folksport som Karlskrona stad förknippas med i Sverige och ska ges fullständiga yttre förutsättningar att etablera sig i den yttersta handbollseliten i Sverige.

Folkpartiet gör en klassik stegisättning á la handboll och vill på detta vis informera om att vi genom denna investering kommer att förstärka Karlskrona kommuns varumärke och främja kommunens ambitioner inom turist- och besöksnäringen.
Att sedan föreningarna ser goda samarbetsmöjligheter med tilltänkt ägare, konferensarrangörer, Karlskrona kommun, skolorna och övriga intressenter gör att denna investering troligen består av enbart vinnare.

Med mod och vilja blir det ofta bra

Att engagera sig i politik innebär för mig och några andra att Vilja och Våga parat med Tålamod och Kunskap. En belysande historia, i denna mörka årstid, är etableringen av ett LSS-boende i Karlskrona. När informationen om en etablering nådde ut i kommunen startade, som nästan alltid, en proteststorm med många hårda ord och knepiga motargument. De boende var farliga för sin omgivning, barnen måste skyddas och huspriserna runt omkring riskerade att sjunka. Hur många gånger har vi inte hört dessa invändningar. Här är några exempel på tyckandet kring denna affär.

Invändningarna i samband med ett planerat boende, i Spjutsbygd,  för utsatta ungdomar som behöver hjälp att komma på rätt kurs hade samma tema.

Vi, jag och Karin Månsson, har engagerat oss i Folkpartiet och således i politiken med drivkraften att Vilja och att Våga göra skillnad. Vi har en socialliberal inriktning och försöker tänka och handla med omsorg om alla i samhället. De glömda och gömda ömmar vi särskilt för men får ofta stark kritik när vi vill göra skillnad för dessa grupper. Med facit i hand noterar jag att jag är stolt över att vara liberal med ledstjärnan att alla kan bidra och att alla har rätt till ett drägligt liv.

Jag har respekt och förståelse för att Rädslor och okunskap ibland ställer till det för oss.  För att förebygga och sätta in rätt ”medicin” mot detta behöver vi alla lära oss mer om varandra och våra olika förutsättningar här i livet. Om rädslan får råda oemotsagd kan utvecklingen  leda väldigt långt. Dessvärre ser jag sådana tydliga tecken, inte minst efter årets valrörelse.

Inslaget i Blekingenytt 3 dec visar att vi kan göra skillnad och att belackare ofta är ute i ogjort väder. Nu lussar barnen på LSS-boendet.

God andra Advent alla läsare och en kram till Karin Månsson en sann socialliberal kvinna med hjärta för alla!

Karlskrona behöver mer Liberalism

Folkpartiet föddes ur striden för allmän och lika rösträtt och vårt arbete för demokrati och marknadsekonomi segrade i Sverige.

Vi har stått upp för individens frihet och varje människas rätt att själv välja vilken gud som hon vill tro på samt rätten att inte tro alls.
Vår övertygelse om att alla människor förtjänar nya livschanser medförde att vi var en av arkitekterna bakom det svenska välfärdssystemet.

På den internationella scenen har liberaler alltid stått upp för demokrati och mänskliga rättigheter och aldrig tjusats av förtryckarideologier eller starka lobbygrupper.

Vår tro på individen har gjort att vi ständigt har drivit på för reformer som har ökat jämställdheten mellan kvinnor och män.
När andra partier byter ideologi eller tar avstånd från sin historia har vi all anledning att vara stolta över vad liberaler och frisinnade har uträttat. Ibland sägs det att liberaler har segrat och att liberala partier därför inte skulle behövas. Inget kunde vara mer fel.

Liberala svar behövs även på dagens och morgondagens samhällsproblem.
I den internationella lågkonjunktur som drabbade Sverige och andra länder under de senaste åren har klassisk socialliberal ekonomisk politik varit lösningen.
Staten och det offentliga behövde ta ett ansvar för att dämpa effekterna av konjunkturnedgången. Samtidigt är en fri ekonomi grunden för långsiktigt välstånd.
Liberaler har alltid en tro på framtiden. Om människor ges möjlighet att styra mer över sina liv så utvecklas samhället.

Jobb skapas genom att människors idéer omvandlas till företag i ett samhälle där ansträngning lönar sig.

Klimathotet löses med internationellt samarbete, teknisk utveckling och en marknad som genom ekonomiska styrmedel verkar i miljöns tjänst. Välfärden behöver fortsätta utvecklas så att enskilda människor får mer makt över de viktiga besluten i sin vardag. Fattigdom och ofrihet bekämpas bäst med demokrati och marknadsekonomi. Vi ser i dessa dagar alltfler socialdemokrater som attraheras av vår grundidé.
Valet är nu ditt och jag ser framtiden an med tillförsikt om att liberalismen med sociala inslag har många kamper kvar att vinna. Med din röst ökar möjligheterna.

Sverige och Karlskrona behöver mer liberalism.

Skolans ansvar för flickor OCH pojkar

Ledarskribenten Sylvia Asklöf Fortell SAF tar, i BLT 15 juli, upp en oerhört viktig fråga omkring pojkar och flickor i utbildningssystemen och hänvisar till en rapport framtagen av sociologiprofessorn Michael Kimmel USA. Rapporten är utgiven av regeringen 8 juli  ”Pojkar och skolan”.

SAF rubrik ”Släpp in killarna” är hoppfull och manar till stor eftertänksamhet hos oss alla i allmänhet och hos pedagoger i synnerhet. Uppenbarligen släpps inte killarna in i skolan och myten om att det är ”coolt att vara sämre ”än flickorna i skolan odlas fortfarande (o)medvetet.

Frågan är mycket komplex men det finns vägar att gå för att komma tillrätta med detta. Att anordna pojk- och flickklasser är dock inte en framkomlig väg. Tack och lov att Rosenfeldtskolan i Karlskrona numera är öppen för både pojkar och flickor trots att en av skolans byggnader har inskriptionen Flickskola.

Dock finns andra vägar att gå och jag vill framförallt visa på ett kraftfullt och ett viktigt begrepp förväntningar och som återkommer oavbrutet i otaliga undersökningar om framgångsrika skolor och andra organisationer.

Först några motbilder mot myten att ”pojkar är pojkar” och ska så vara och uppmuntras till. Kimmel utvecklar manlighetsbilden genom följande:

”Har inte män också ett inbyggt anlag för medkänsla, vård och kärlek? Om vi inte också hade haft ett ”inbyggt anlag” för detta, skulle vi aldrig utveckla en socialpolitik som uppmuntrar män att umgås med barn. Vi skulle i själva verket ha utvecklat förbud för att skydda barn från dessa biologiskt predisponerade våldsamma djur som kallas vuxna män. Men vi vet naturligtvis bättre. Vi vidtar politiska åtgärder som ska uppmuntra män att bli mer aktiva fäder, eftersom vi vet att även män har full tillgång till det emotionella register som gör det möjligt för dem att bli kärleksfulla föräldrar. Frågan är inte om vi har inbyggda anlag eller inte, utan snarare vilka inbyggda element som vi väljer att hylla och vilka vi väljer att ifrågasätta.”

Dessvärre är det rådande samhällsklimatet färgat av misstänksamhet som sannerligen inte för fram mannens empatiska anlag och hans förutsättningar i att vara man, förälder eller förskollärare. Att kvinnorörelsen ROKS kallade män för djur, att utdrag ur brottsregister ska presenteras innan anställning av män i förskolorna godkänns och att en stor del av vårdnadsbeslut går till kvinnorna gör inte saken enklare för pojkar att odla sina anlag för medkänsla, vård och kärlek. När ska samtalsklimatet och attityderna ge utrymme för pojkar att få höra och diskutera dessa sidor i att vara människa?

Alltför ofta har jag fått höra att elever i allmänhet och pojkar i synnerhet saknar motivation och att denna årskull var ”svag”. Bakom dessa uttalanden från pedagoger och politiker ligger högst troligt att begreppet förväntningar inte finns med i tankevärlden.  Höga förväntningar hos sig själv, sin omgivning och gentemot elever tillsammans med ett motiverande förhållningssätt kan skapa underverk och är några av de kraftigaste åtgärderna man kan arbeta med för att stärka BÅDE pojkar och flickor i deras vandring mot vuxna.

Som ett av flera förslag till åtgärder tar naturligtvis även Kimmel upp detta genom följande citat:

”Eleverna presterar i enlighet med lärarnas förväntningar på dem. Detta framförs i en av de mest berömda socialpsykologiska studierna, i vilken man bevisade den självuppfyllande profetian. I denna studie testade sociologerna Robert Rosenthal och Lenore Jacobson (1968) hypotesen på följande sätt: De antog att lärare hade förväntningar på elevernas resultat, och att eleverna levde upp till dessa förväntningar. Sociologerna ville alltså testa sitt antagande att det i själva verket var lärarnas förväntningar som låg till grund för elevens prestation, och inte tvärtom. Om läraren tror att en elev är intelligent kommer eleven att prestera väl i klassen. Om läraren förväntar sig att eleven ska göra dåligt ifrån sig kommer eleven att göra dåligt ifrån sig.”

Otaliga tester och forskning visar att höga förväntningar på elever ger bättre resultat jämfört med att inte ha några förväntningar alls eller att försumma det motiverande förhållningssättet.

Kanske det finns hopp om att utbildning ska utformas för alla och att även pojkarna kan få finna sin plats i skolorna? Regeringens många utbildningsreformer och lagar parat med en ny lärarutbildning kommer att ge resultat så småningom. Detta är sannerligen en framtidsfråga för oss alla om vi framöver ska kunna bibehålla och till och med bygga ut vår välfärd som alla förväntar sig.

Kärvt ekonomiskt läge för Karlskronas skolor

I dag har TV4 Nyheterna intervjuat mig med anledning av de ekonomiska beslut BUN, Barn-ungdomsnämnden, i Karlskrona har tagit. Reportern var nyfiken på bakgrunden till prognosen som pekade mot ett underskott på cirka 15 mkr för detta året. Inslaget blev bra men som vanligt hinns inte bakgrund, förklaringar och alla framtidsplaner med.  Så här blev inslaget.

Sant är att jag hyser en viss oro för att vi kanske inte kommer att klara ett 0-resultat detta budgetåret eftersom alla reserver nu är uttömda.  Jag har tidigare informerat om att nämndens internbudget är ett resultat av S förslag som fick stöd av SD. Det ställde till det och nu har vi trots allt tagit upp våra tidigare förslag om att det inte längre går att driva verksamhet som inte är lagstadgat såsom öppen förskola och såsom fritidshem för arbetslösa. Symptomatiskt och aningen passivt noterar jag att S denna gång avstod från att rösta kring förslagen.

Mer tveksamt är att reportern tror på att personalneddragningar kommer att klara ekonomin.  Detta är inte en förstahandsalternativ och kommer inte att ge effekt detta året eftersom eventuella varsel och uppsägningstider innebär fortsatta löneutbetalningar.

Orsakerna till minussiffrorna är att vi glädjande nog har en inflyttning till kommunen vilket ger som effekt att fler elever än budgeterat börjat i våra skolor förra året och i år samt att kostnader för personlig assistent nu läggs över på kommunen istället för som förut att Försäkringskassan stått för dessa kostnader.

Jag har tillsammans med förvaltningsledningen redovisat att nämnden behöver ett tillskott på cirka 10 mkr om året de kommande åren för att täcka volymökningar och för att kunna betala de investeringar vi håller på med gällande renoveringar av kommunala skollokaler.

Det som inte framgick i inslaget är att jag ser fram mot att kunna närma oss den resursfördelning kommuner i samma storlek som Karlskrona ger, att vi behöver bli politiskt överens, tvärs över blocken, om vissa målsättningar kring kvalitetsutveckling framöver samt att jag gärna ser att vi kan höja lönerna till personalen mer än vad centrala avtal anger. Allt dock under förutsättning att vi nästa mandatperiod får möjlighet att styra vidare.  Rösta o Rösta Rätt i årets VAL!

Johansson fortsätter gräva i (S)amma grop

Magnus Johansson, MJ, utmålar Folkpartiet som ett hot mot svenska elevers kunskaper i sin senaste krönika i Sydöstran. MJ är upprörd över tidigare betyg, skriftliga omdömen och urvalstester och vill istället se ökade anslag och ”en miljö i skolan som ser allas möjligheter”.  Berätta gärna hur denna miljö ska skapas MJ!

Folkpartiet har i regeringen högst väsentligt bidragit till att se över lärarutbildningen som tidigare varit under all kritik, infört betyg i tidigare år för att de elever som har det svårast ska få mer tid att arbeta upp sina kunskaper i de ämnen där så behövs och infört möjligheten till skriftliga omdömen.

I femklöverns skolbudget i Karlskrona satsas resurser på fortbildning av lärarna och datorer åt eleverna samt en sedan länge välbehövlig upprustning av dåliga lokaler.

Som en hackande gammal stenkaka upprepas den dammiga illröda sydöstra synen på de reformer som äntligen kommer i skolans värld och som många har väntat på, inte minst de olika fackförbunden som organiserar lärarna.

Den störste Diskjockeyn som fortsätter spela de enfaldiga gamla dammiga låtarna är S Magnus Johansson i Karlskrona som uppenbarligen kört fast ordentligt och nu är på tvärs med både sin egen partistyrelse och bättre vetande S-politiker runt om i landet.

Förutom klagosången över alla fel våra reformer innehåller är MJ dessutom ledsen över att en samverkan inte verkar bli av i skolfrågorna på nationellt plan eller lokalt.

Här behövs en ödmjukhet och tydliga positionsförflyttnignar från S sida om några överenskommelser ska kunna komma till stånd.  Då duger det inte att tävla i vem som är mest dogmatisk.   Den striden förlorar vi med råge jämfört med MJ hållning i denna och andra politiska frågor.

Står S fortfarande för följande uttalanden antaget? i ert skolråd trots stora protester från MJ ?

”Skolans uppgift är att förmedla kunskap till alla elever. Därför är det väldigt viktigt att skolan följer upp vilka kunskaper eleverna har och att det görs tillräckligt tidigt för att de åtgärder som behövs ska kunna sättas in.”

Se där, här vi ju överens. Så varför denna klagosång MJ?

Att vi ska ha höga förväntningar på skola, personal och elever är vi inte heller oense om.  Att personal ska få en bra utbildning åtgärdar vi ju genom en helt ny lärarutbildning och självklart genom kontinuerlig fortbildning.

Vi hoppas att Magnus Johanssons utspel inte representerar Socialdemokraternas syn på skolan, för högre hopp hade vi.

Så MJ vad är problemet med våra reformer inom utbildningens värld?

Jan-Olof Peterson senior I folkpartiet

Hampus Bergquist junior I folkpartiet