Alla ska Med, Inte

Stundom får vi höra från olika politiska håll att det är viktigt med helheten. Att vara Solidariska och Toleranta. Sällan har dock det socialdemokratiska partiet missat en väsentlig del i samhällsbyggandet som i dessa dagar. Socialdemokraterna ignorerar en av Sveriges stora framtidsutmaningar – en framgångsrik integration

I S beskrivning av Sverige existerar inte nyanlända och utlandsfödda.

Alliansregeringen gör omfattande satsningar på integration i sitt valmanifest och satsar stort t.ex. på att nyanlända barn och unga ska klara skolan bättre. För att klara integrationsfrågan måste de som kommer hit också snabbt komma i jobb och lära sig svenska. Socialdemokraternas avsaknad av integrationspolitik skulle – om de fick makten – leda till ökat utanförskap, invandringskritik och stora budgethål.

Annonser

Alla kan Bidra i Kraftsamling för skolan

Nu har alla partiet på riksplanet redovisat sina satsningar på skolorna. Men det är i skolor och politiska församlingar ute i de 290 kommunerna runt om i landet som jobbet görs. Det är också kommunerna som via kommunalskatten står för den allra största delen av de resurser som läggs på till exempel skolan.
stock-teamwork
Även om vi skolpolitiker är ”amatörer” eller kanske hellre ”lekmän” så fattar vi inte beslut utan goda underlag. Låt mig berätta om vilka faktorer som kännetecknar framgångsrika skolor och låt mig också argumentera för hur Karlskronas skolor kan utvecklas vidare de kommande åren.
En av de allra viktigaste faktorerna för framgång är politisk enighet. Därför tar Folkpartiet initiativ till samtal och dialog med andra partier för att hitta samstämmighet i övergripande frågor som resursfördelning och att säkerställa likvärdighet och kvalitet i alla våra skolor.

En annan viktig framgångsfaktor är fokusering på barnen och eleverna och deras förutsättningar.
Hur ser barnens och elevernas arbetsmiljö ut, vilka stöd finns att tillgå och hur fungerar relationerna i den största ”arbetsplatsen” av alla i Sverige? Det är därför vi nu i Karlskrona ser över hela området Elevhälsa under hösten. Det är därför vi har påbörjat en minskning av antalet barn i de grupper som har de lägsta åldrarna i förskolan. Det är därför Jämjöskolorna ska fortsätta sin inritkning ”Ledaren i mig” och det är därför jag kommer ta ytterligare initiativ genom att föreslå införandet av det s.k. Toleransprojektet i våra skolor. Kampen mot främlingsfientlighet, intolerans och våldsbejakande extremism måste intensifieras

En annan viktig faktor är lärarna. Det är därför vi i Karlskrona just nu satsar på ett Sverigeunikt koncept som vi kallar Undervisningslyftet där ett stort antal lärare nu får möjligheten till kompetensutveckling på hemmaplan och dessutom får ett lönetillskott under tiden.
Det är också därför vi via staten och i vår kommun satsar på en ordentlig löneutveckling för både förskollärare och lärare.

Den kanske allra viktigaste faktorn för skolans elever är trots allt språkinlärning och läsförståelse,
inte minst för de elever som är nyanlända.
Det är därför vi just nu uppmärksammar och tar tag i dessa delar. Vi gör det genom statliga satsningar och vi vill göra det lokalt i Karlskrona inte minst genom de mycket intressanta forskningsinsatser som görs inom undervisningslyftet.
Jag vill bjuda in skickliga läsforskare som inspiration till verklig kraftsamling i skolan och efterhöra engagemang hos andra aktörer runt skolan.
Kanske näringslivet kan utmanas medverka i en kraftsamling kring läsförståelse? Kanske föräldrar eller vårdnadshavare kan medverka i sin roll som huvudansvariga för eleverna?

Sist men inte minst behöver kontakten med omvärlden i allmänhet och yrkeslivet i synnerhet utvecklas än mer. Därför vill jag införa Preo parallellt med Prao. Utveckling av Prao pågår vilket jag hoppas yrkeslivets representanter vill gå in i med engagemang.
Initiativ kring Preo ,Praktisk orientering kring entreprenörskap, har redan påbörjats

Alla goda krafter kan bidra till en fortsatt utveckling av skolan och ge möjligheter för kommande generationer.
En röst på mig och Folkpartiet är en röst på skolan och att vi gör den ännu bättre tillsammans.

Jan-Olof Petersson
Ordförande i BUN (FP)

Folkpartiet gör skillnad

Medvetna om att segrar kanske inte vinns på gamla meriter vill vi trots det informera om att med Folkpartiets politiker i Karlskrona blir det verkstad. Uthållighet och att gå från ord till handling har präglat vår politik och kommer att känneteckna oss de kommande åren.
Känner ni till vad vi hittills åstadkommit och vad vi vill framöver?
Om inte kommer här exempel på genomfört och vad vill framöver i Folkpartiets Karlskrona.

Hittills tillverkat i Folkpartiets verkstad

Kring samhällsbyggnad och infrastruktur har vi varit motorn bakom reguljär färjetrafik med Polen och vi skapade opinion för en upprustning av Emmabodabanan och fick till och med igenom ett stopp i Holmsjö.
Vi bidrog till en länssamling kring Blekinges besöksverksamhet och vi bidrog starkt till Karlskronas nya lyckade satsning Skärgårdsfesten.

I skolfrågorna har vi infört ett undervisningslyft för personal i Grundskolorna och tillfört ytterligare 10 mkr för lokala lönelyft. Vi var drivande i en bred skolöverenskommelse och har därefter genomfört en kraftig renovering av våra skollokaler gällande bland annat Tullskolan och just nu Holmsjö skola.

Kommande insatser i Folkpartiets verkstad

De kommande åren vill vi utveckla Verkö för sjöfart och industri och väcka frågan om en östra infart via Lyckeby till Verkö. Lyckeby blir allt mer viktig och vi vill omgående genomföra en detaljplan för denna stadsdel så att trafiken genom fungerar och så att ännu fler bostäder byggs.
Vår uthållighet bjuder oss också på att hålla frågan om en utbyggnad av E22 levande och få detta färdigställt.
Arbetet med att stärka våra skolor kommer att fortsätta och vi ser gärna ytterligare en bred politisk skolöverenskommelse. Löneökningar lokalt, förstärkning av insatser för elever i behov av särskilt stöd och en utbyggnad av förskola med utökade öppettider kväll och natt ligger framför oss.
En röst på Folkpartiet borgar för fortsatt Socialliberal verkstad.

S förslag om 90-dagarsgaranti fungerar nog inte

Vår ekonomi-politiske talesman Carl B Hamilton har låtit granskat S-förslagen.

”De upplägg som Socialdemokraterna presenterar för ”90-dagarsgarantin” kan inte fungera. De åtgärder som ungdomarna ska sättas in i kommer antingen inte gå att genomföra i praktiken, eller kommer inte att fungera. Den mest omfattande åtgärden, 32 000 traineeplatser, går enligt EU-regler om statsstöd inte att subventionera på det sätt och utsträckning som Socialdemokraterna föreslår. Om det ändå skulle bli första regeringsbeslutet, kommer kommuner och landsting sannolikt att senare tvingas betala tillbaka de otillåtna statsstöden

13 000 utbildningskontrakt.

Unga ska tvingas läsa in gymnasiet, oavsett om de själva vill eller ej. Annars ska – enligt S – det ”ekonomiska stöd från samhället” dras in eller nekas. Men bara 25 procent uppbär något stöd från offentliga kassor, och för de under 20 år är andelen ännu lägre. (Källa: Långtidsutredningen 2011). Hotet biter sålunda inte på 75 procent av målgruppen. Socialdemokraternas villkor kan tvärtom göra att ungdomar avstår från att skriva in sig på arbetsförmedlingen för att undvika att utsättas för tvång. Därmed kan de istället hamna i ett långvarigt utanförskap, dvs. stjälpa istället för hjälpta.

(Dessutom finns risken att ännu fler än idag hoppar av Gymnasiet. Det lär inte bli bättre med Tvång, Plikt och Hot)

 32 000 traineejobb i offentlig verksamhet.

För dessa traineejobb skall utgå ”full lön enligt kollektivavtal”, skriver S.               Det låter sturskt, men då ska man veta att sådan här subventionering av jobb – även i offentlig sektor – ska prövas och eventuellt godkännas av EU-kommissionen eftersom det är ett statsstöd. Eftersom vi misstänkte att upplägget inte står i full samklang med EU:s statsstödsregler har FP låtit Riksdagens utredningstjänst (RUT) göra en juridisk utredning av precis denna fråga (S-förslaget är ju inte nytt).

RUT drar i sin utredning (se nedan) slutsatsen att högst 50 procents subvention av lönen är tillåten enligt EU:s statsstödsregler, och i enlighet med de rättsfall som domstolen avgjort under senare år. Om Socialdemokraterna struntar i regelverket kommer i slutändan EU-domstolen med stor sannolikhet att döma att kommuner och landsting att återbetala 50 procent av stödet till staten. Det lär därför inte bli så många kommuner som är pigga på att ta emot traineer. Den absolut mest omfattande åtgärden i 90-dagarsgarantin riskerar därmed att falla platt till marken och inte gå att genomföra.

RUT: ”Så vitt [Riksdagens] utredningstjänst kan avgöra är ett statligt stöd för t.ex. traineetjänster i äldreomsorgen i Sverige förenligt med EU:s statsstödsregler – eller rättare sagt kan undantas enligt gruppundantagsförordningen och behöver inte anmälas – om stödet riktar sig till arbetstagare mellan 15-24 år och om detta stöd medför en nettoökning av antalet arbetsplatser och att anställningen fortlöper under en minimiperiod som är förenlig med ett kollektivavtal. Lönekostnaderna är under dessa förutsättningar stödberättigande under ett år men stödnivån av lönen får inte vara högre än 50 procent. Sammanlagt får inte heller stödet vara högre än tröskelvärdet, som uppgår till 5 miljoner kr per företag och år.” (RUT PM Dnr 2014:1265).”

 

Bäst att först veta vad man letar efter innan man börjar

Kanske några känner igen rubriken? Nalle Puh har i många år, genom sin far Alan Alexander Milne, haft sina egensinniga tankar om livets alla kringvägar och irrfärder. Ibland har jag själv stött på Nalle Puh och funnit förtröstan i många av hans tankar. Mitt uppe i en valrörelse och med skolan högt på dagordningen

kommer jag att tänka på Puh.Jag funderar på dessa ord i samband med alla ”gamla” eller nya förslag som nu haglar kring skolan. ”Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det.”  Varför dyker just dessa tankar och Puhförnuftiga ord upp just nu undrar ni säkert?  Som Folkpartist och med skolfrågorna som huvudfråga är jag mycket nöjd och stolt över att min partiledare Jan Björklund, tillika Utbildningsminister har tillsatt ett UtbildningsVetenskapligt råd bestående av ett antal forskare med ett brett samlat kunnande. De flesta områden från nationalekonomi via etnologi till pedagogik finns representerade och mina förhoppningar på det samråd som ska ske gentemot regeringen i skolfrågorna är mycket höga. Av en tillfällighet har jag redan tagit upp en av de ingående i rådet hjärnforskaren Martin Ingvar och hans tankar kring Kunskap och Färdighet. Till min stora förtjusning hittar jag också ett spännande inlägg från Jonas Frykman, professor i etnologi, som också ingår i det Utbildningsvetenskapliga rådet. Frykman intervjuas  i Lärarnas tidning! och rubriken lyder ”Skolan har blivit ett terapeutiskt rum”. Den nyfiken läsaren klickar naturligtvis på denna länk och upptäcker ett antal mycket spännande tankar från professorn. Låt mig ändå ta med en av dessa tankar: ”Under 1960-talet började man säga att skolan skulle vara mer fostrande. Genom att göra skolan till ett andra hem skulle vi kompensera för att alla inte har en bra familj. Tanken är så vacker att man blir tårfylld, men vägen till helvetet är som bekant kantad av goda intentioner. Och med de allra bästa intentionerna sköt beslutsfattarna sig själva i foten. Skolan kan inte ta ett föräldraansvar ­eller fostra goda samhällsmedborgare. Vem bestämmer vad det är förresten? Förr skulle eleverna bli Något, nu ska de i stället bli Någon. Egenskaper står i fokus snarare än kunskaper, samtidigt som skolan säger till eleverna att de duger som de är.”

Oändligt mycket finns att säga om dessa tankar, vilka jag i stora stycken delar.

Vad tycker du?

Gemensamma krafttag för skolan

Skolan är grunden för samhällsbyggandet och tillhör de frågor som ofta anses viktiga för väljarna inför de val som avgörs vart fjärde år men också alltmer under valperioderna. Detta valår utgör inget undantag och vi Folkpartister noterar med glädje att många partier redan annonserat sina ambitioner kring skolan.

Folkpartiet tillsammans med samarbetspartier har länge drivit skolfrågorna nationellt och i Karlskrona. Vi behöver säkert inte upprepa införandet av ett antal reformer som införts under senare tid alla med syftet att ge våra elever och studenter en god grund att stå på. Vi noterar att såväl Moderater som Socialdemokrater för fram satsningar på skola med ett antal olika förslag som alldeles säkert kommer utveckla skolan än mer och som i många delar faller väl inom ramen för vad vi Folkpartister har drivit och driver framöver. Genom de hittills presenterade förslagen från flera partier ser vi nu möjligheterna att i Karlskrona göra en bred överenskommelse över partigränserna  genom en Skolöverenskommelse 2.0 som en fortsättning på tidigare genomförda förhandlingar.

Med en fortsatt Alliansregering kan vi räkna med fortsatt och utvidgat statligt stöd kring satsningar inom området och lokalt i Karlskrona vill vi gärna fokusera på de allra viktigaste insatserna för en fortsatt utveckling av de olika skolformerna. Våra prioriteringar börjar i klassrummet och vad som sker där. Vi är medvetna om att elever och deras förutsättningar är olika varför vi vill fortsätta med resursförstärkningar och en resursfördelning som bygger mer på behov vid olika skolor än en skolpeng lika för alla. Vi menar allvar med vår strävan att bygga starka skolor oavsett var eleverna bor och oavsett vilken bakgrund de har och oavsett vilken skola man väljer. För att lyckas behöver vi också uppmärksamma den allra viktigaste resursen eleverna möter nämligen lärarna. För oss Folkpartister handlar det då om kompetensutveckling och löneutveckling. Bägge delarna har påbörjats i Karlskrona genom dels det vi kallar Undervisningslyftet där ett stort antal lärare nu är mitt uppe i moderna studier och fördjupningar inom vitt skilda områden inom pedagogiken. Vi har också inlett en satsning , med stöd från regeringen, på en ordentlig lönesatsning på lärarkollektivet och ser gärna att även denna del kan fortsätta. Målsättningen bör kunna vara att sträva efter löneförhöjningar på upp till 5 000 kr mer i månaden för alla. Vi inser vikten av rimliga arbetsförhållanden för alla personal och inte minst för våra rektorer och förskolechefer och vi vill därför öka resurser och möjligheter för dessa att arbeta än mer med elever och mindre med administration.

För att lyckas med detta är vi övertygade om att en överenskommelse över partigränserna måste göras och ser fram mot att detta går att genomföra.

Vi anser att det är betydelsefullt att som resultat av en sådan uppgörelse skapa stabila spelregler över tid för våra elever , deras vårdnadshavare och för vår personal.

Enfald eller mångfald i utbildningssystemen

Med en föraktfull rubrik ”Alla kan väl inte steka hamburgare” torgför Socialdemokraten Magnus Johansson sitt partis inriktning gällande det svenska utbildningssystemet.

Hantverkare KV Professor

Vår gymnasiereform, GY-11,  infördes som ett sätt att möta fler ungdomar och deras förutsättningar och intressen, som ett sätt att minska de 20-30 % av eleverna som tidigare hoppade av, som ett sätt att minska antalet arbetslösa ungdomar och som ett sätt att möta arbetsmarknadens behov av både höga teoretiska kunskaper men också  få fram skickliga hantverkare. För ungdomarna finns nu minst tre öppna dörrar i form av tre olika inriktningar på gymnasiet. Studieförberedande, yrkesförberedande och lärlingsinriktning. Detta ger högre kvalitet i alla inriktningar och riskerar inte att gymnasiet sänker de teoretiska kraven så att fler ska kunna ta sig igenom ett högskoleförberedande program och så att högskolorna måste inleda med preparandkurser.

I Karlskrona söker nu närmare 60 ungdomar lärlingsutbildning vilket gläder mig stort. Har de valt fel Magnus Johansson? Är våra lokala företag ABB och Karlskronavarvet på fel väg när de bidrar till yrkesutbildningen?  Lägg till att ersättningar till både elever och arbetsgivare nu ökas och lägg till avtalet om Yrkesintroduktion som ytterligare ett sätt att lotsa in ungdomar på arbetsmarknaden så öppnas ännu fler dörrar.

Det är sorgligt behöva läsa de farhågor som målas upp med socialistiska och kollektivistiska förtecken. Det är än mer sorgligt behöva notera att just helhetssynen på ett samhällsbygge uppenbarligen saknas hos krönikören.  Forskning och innovation ska självklart finnas högt på dagordningen men vi behöver också hantverkare som kan bygga och underhålla vår materiella standard.  Att basunera ut att dörrar stängs, att konkurrens ska ske med lägre löner och att det inte är värdefullt med både akademiker och yrkesskickliga är att missa helheten. Vilken analys är gjord kring nivån på ingångslöner?  Kan det vara så att en arbetsgivare väljer en person med en något längre yrkeserfarenhet om ingångslön för en nyexaminerad ligger på samma nivå som den med längre erfarenhet? Kan detta vara en delförklaring till att ungdomar har svårt ta sig in på arbetsmarknaden eftersom dessa väljs bort på grund av höga lönekrav? I betraktande av en livslön är det fortfarande så att en hantverkare tjänar mer än en akademiker vilket fortfarande pekar på att det lönar sig dåligt att vidareutbilda sig. Så låt oss fundera på vad utbildning i realiteten innebär och vad det leder till.  Låt oss också fundera ett varv till på vilket utbud av högkvalificerade akademiker jobb det finns i relation till de cirka 400 000 ungdomar som idag tar akademisk examen. Avslutningen av Johanssons krönika blir än mer bedrövlig i påståendet att ungdomar förvägras utbildning. Möjligheterna finns vilket Johansson mycket väl vet och det handlar inte om att tvingas välja mellan att steka hamburgare eller bli jurist. I min värld är det möjligt att välja och också möjligt byta inriktning efterhand i det livslånga lärandet. I Johansson värld ska alla ungdomarna genom obligatorium, tvång och plikt gå i gymnasiet och skaffa sig högskolebehörighet i alla inriktningar om de vill eller inte och som ytterligare piska mista studiebidrag om de inte fullföljer. Kunskap är förvisso inte tung att bära men Färdighet kan komplettera möjligheten till  egen försörjning.

Jan-Olof Petersson

Folkpartiet