Karlskrona kommuns barn-ungdomsförvaltning har påbörjat en översyn av särskolans roll och funktion bland övriga skolformer.
Syftet med översynen är att kunna erbjuda fler val och en ökad bredd i urvalet för de föräldrar som så önskar. Med utgångspunkt från att även särskoleelever är unika och inte är en homogen grupp är det rimligt att se över formerna för dessa elevers skolgång.
Som ofta vid översyner och utredningar skapar dessa oro och jag vill gärna nyansera denna oro en del genom detta inlägg.
Som grund för översynen ansluter vi oss till regeringens syn som anger följande:
”Individen är utgångspunkt för regeringens politik om särskolan” och ”Särskolan ska vara kvar som egen skolform”.
Att särskolan på olika sätt samverkar med andra skolformer är bra, men det finns en specialkompetens inom särskolan som grund- och gymnasieskolor sällan kan erbjuda.
Hur man organiserar skolgången måste utgå ifrån varje enskilt barns situation och förutsättningar. För en del barn kan en integrerad lösning tillsammans med elever i en vanlig grundskoleklass fungera alldeles utmärkt. Olika lösningar, som t ex individintegrering av särskoleelever i grundskoleklasser, integrering av särskoleklasser i grundskolor, separata särskoleklasser och särskolor kan finnas. Dessa lösningar ska användas efter noggrann avvägning av varje elevs förutsättningar och behov.
En mycket viktig fråga rör föräldrarnas valfrihet. Det är viktigt att föräldrarna har starkt inflytande över sina barns skolplacering, om det ska vara i särskola eller grundskola. ”
Den nu pågående översynen vi har att ta ställning till följer väl ovan skrivningar från regeringen.
Så här skriver en lärarstudent, Åsa Näsman i sitt examensarbete vid
Högskolan i Halmstad i januari 2009
”Många erfarenheter tyder på att särskoleelever gör större framsteg rent
kunskapsmässigt och får bättre delaktighet i samhället efter avslutad skolgång om
de går inkluderat i grundskolan jämfört med en placering i särskolan.
Alltför länge har personer med funktionshinder betraktats av ett samhälle som har koncentrerat sig mer på deras svårigheter än på deras möjligheter. (Salamanca deklarationen 2/2006:16).”
Avslutningsvis vill jag meddela att rapporten som massmedia http://www.blt.se/nyheter/karlskrona/lyckaskolan-bort-i-ny-utredning(1164950).gm och andra berörda hänvisar till inte tar upp eller pekar ut några enskilda enheter i detta inledningsskede. Rapporten är ett resultat av ett gediget arbete från de som arbetar inom särskolorna och andas framåtanda och vidsynthet för de elever det gäller. Låt oss utreda vidare och genomföra eventuella justeringar varsamt och i samverkan med de berörda eleverna och deras vårdnadshavare.
Socialliberala tankar 
Det låter rimligt att motivation även behövs bland särskoleelever. Att dra alla elever inom denna skolform över en kam visar ju på uppenbart feltänk. Istället borde man alltid utgå från individen och se till dennes förutsättningar, där möjlighet till integration ges.
GillaGilla
Det är säkert bra för många funktionshindrade att gå integrerat, men det finns också många undantag.
Hörselskadade är en grupp som tyvärr lätt bli socialt isolerade när de integreras. De har t.ex. svårt att uppfatta vad som händer i omgivningen när de koncentrerar sig på läraren. De hör frågan men ofta inte svaren. Säg inte att det finns hjälpmedel, för det fungerar tyvärr inte i det långa loppet. Kravet på omgivningen att ständigt använda mikrofoner etc är tufft. Hörselhandikapp är något som kräver SMÅ klasser och anpassad omgivning.
GillaGilla
Bra att du tar upp även hörselskadade elever.
Dessa elever ingår normalt inte i de grupper av elever som skulle kunna ha möjlighet att gå i särskola.
I Karlskrona har vi hörselklass på Vedebyskolan sedan några år tillbaka.
Antalet elever varierar under åren men lokaliteter och anpassning till just deras bekymmer görs bl.a. att antalet elever är få.
GillaGilla