Bättre för alla elever gör det inte sämre för några skolor!


Ledarredaktören Sylvia Asklöf Fortell, SAF, skriver om skolmaten. SAF kommer till slutsatsen att jag resonerat orimligt samt utkräver ett bättre svar om skolmaten.

Jag beklagar om jag varit otydlig i mina kommentarer och vill därför göra några förtydliganden.

Den nya skollagen har, för första gången, kravet på näringsriktig skolmat inskrivet. Vi kommer att följa upp vilket näringsinnehåll all skolmat innehåller och vilka värmehållningstider man tillämpar oberoende om den kallas restaurangmat eller skolköksmat.

Inrättandet av en Serviceförvaltning syftade, bland annat, till att minska kostnaderna, den s.k. överbyggnaden, och att minska hel- och halvfabrikat och att använda ekologiska livsmedel. Låt oss ge denna förvaltning tid att arbeta in sin kostpolicy, med våra synpunkter, över tid.

Mitt uttalande om lika villkor grundar sig på det nya regelverket ”Offentliga bidrag på lika villkor”. ”Bidraget till fristående skolor och enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för den egna verksamheten. Detta kan överklagas.” För mig innebär detta bättre villkor för friskolor, inte sämre. Den nya skollagen innehåller inga skrivningar om att friskolor ska straffas för att kommunen har en överbyggnad och är följaktligen inte ett sätt att jämna ut olikheter på. Bidrag på lika villkor syftar däremot mot en utjämning. Faktum är att alla skolor oavsett huvudman skulle kunna få en större del av kommunens samlade resurser om överbyggnaden vore lite mindre. Vi har därför planer på att reducera antalet kommunala förvaltningar som ett sätt att minska överbyggnaden. Därmed bör detta innebära större resurser till kommunens kärnverksamhet som exempel skola och som kommer både kommunala skolor och friskolor till godo.

Gällande exemplet organiserandet av elevhälsa: För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Detta medger dock att kommuner och andra huvudmän liksom tidigare ska få organisera sin elevhälsa efter lokala behov och förutsättningar.”

Lagstiftningen har inga synpunkter på hur man organiserar verksamheterna. Tvärtom menar jag att ”smarta lösningar” är smarta och ska naturligtvis få användas av såväl kommunala skolor som friskolor under förutsättning att man uppfyller kraven i den nya skollagen.

SAF slutsats att begreppet ”tillgång” ” innebär att friskolor inte längre kan köpa in denna verksamhet” är således inte korrekt. Slutsatsen att våra skolreformer skulle ha som målsättning och effekt att alla ska få det lika dåligt instämmer jag således inte i. Reformerna riktas mot eleverna som ska garanteras rätten till en mer rättssäker skola och med större likvärdighet i alla avseenden. Ambitionen är således att stärka innehåll, kvalitet och tillgång i skolan till nytta för eleverna och vi har inte ambitionen att därmed göra det sämre för alla. Ytterst handlar det till sist om vilka skatteintäkter vi har, hur stor del av dessa som fördelas till skolor och hur de sedan används.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s