Rättvisande rättvisa är rättvist

Den politiska debatten och dess retorik med ideologiska förtecken firar nya triumfer i varje valrörelse. Ett begrepp som ofta används är ordet Rättvisa. För de allra flesta av oss dyker den första tanken automatiskt upp att självklart ska det vara rättvist. Alla människor tycker om ordet rättvisa och många politiska partier vill ha ensamrätt på begreppet. Låt oss göra ett försök till definition och förklaring av begreppet enligt följande:

Ta en löpartävling som ett exempel. Rättvisa är då att alla startar samtidigt när starten sker. Regler som att man inte får hindra varandra fysiskt ska följas av alla. Om någon bryter mot reglerna genom att sätta krokben på sina konkurrenter har en orättvisa uppkommit. Men om alla startar samtidigt och om alla följer reglerna då har en rättvis tävling genomförts.

Om man inte utgår från denna beskrivning måste de som springer snabbast springa långsammare så att alla kommer i mål samtidigt eller också måste vissa starta senare än andra eller alternativt starta från olika ställen.  Likheterna med S gamla paroll ”Alla ska med” blir i ljuset av detta en bra beskrivning på socialistisk definition av rättvisa. Rättvisa blir då ”lite och lika till alla”. Lite bekymrade blir vi när S nu går ut med parollen ”Vi kan inte vänta längre”. Man kan undra vilka S nu vill springa ifrån och om 12 års väntan i majoritet blev för tröttsamt?

Här följer några frågor kring begreppet rättvisa som utbildningspolitiken har möjlighet att påverka och besluta om.

Är det rättvist att

  • studiebegåvade elever förvägras mer stimulans i sin kunskapsutveckling?
  • elever  kan få gå i idrotts- och musikskola men inte i matte- eller NOskola?
  • gymnasieskolan bara är till för dem som har teoretiska förmågor och att den inte stimulerar praktiska färdigheter lika högt?
  • akademiskt utbildade ska betala ännu högre skatt samtidigt som man betalar av studielånet?

Om detta är rättvist bör man rösta på den röd-röda röran.

Om detta är orättvist ska man rösta på Folkpartiet som håller barnens rätt högt, som inrättar profilklasser i teoretiska ämnen, som inför en tredelad gymnasieskola med utbud för alla, som inför lärlingsanställningar för ungdomar upp till 23 år, som inför en helt ny lärarutbildning och som inser att Sverige ska uppmuntra kunskap och inte bestraffa högre utbildning.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s