En trygg kunskapsskola vill alla ha

Jag ombedes vänligt besvara några frågor kring regeringens förslag att komma tillrätta med ordning och studiero i skolan. Detta utlovades redan i min första kommentar kring Patrik Hanssons insändare där han far ut med ”aga är väl nästa steg” och där han frågar sig ”vad säger beprövad vetenskap”.
Först kanske det är på sin plats att upplysa om hur det ser ut idag i skolan och varför regeringen nu kommer med förslag kring ordningen i skolan. I skolverkets rapport TIMMS nr 255 från 2004 sidan 68 sammanfattas den del som handlar om elevers beteenden på följande sätt
”Jämfört med de andra länderna är sen ankomst, skolk och svordomar vanligast bland svenska elever.” Till detta ska läggas störningar under lektioner, skadegörelse, trakasserier och kränkningar riktade åt olika håll i skolorna som ställer till det för lärare som vill fullfölja sitt uppdrag och för elever som skulle kunna lära sig så mycket mer. Detta kan vi väl inte längre acceptera och rimligen borde vi göra något åt det?

Om Hansson vidhåller sitt exempel ”lär dig unge, sitt still och ifrågasätt inte för då ska du få en välförtjänt bestraffning” och om jag välkomnar bestraffningar med denna utgångspunkt så är mitt svar obetingat NEJ. Jag tror inte att man kan lära sig något genom att ge en välförtjänt bestraffning.
Jag bekänner mig till behaviorismen och tillämpar, i likhet med många Nannys, Skinners inlärningspsykologi. Detta bygger på positiv förstärkning som ett kraftfullt sätt att bli allt duktigare och på negativ förstärkning eller ingen förstärkning alls för att uppnå ett förändrat beteende.
På frågan om jag kan leda i bevis att bestraffningar och hot leder till fler trygga och motiverade elever blir det aningen svårare. Allt beror på vilka vetenskapliga forskningsinriktningar man utgår från och hur frågan ställs.
Som jag tidigare svarat menar jag att bestraffning och hot inte fungerar så bra varför det enkla svaret blir att jag inte kan leda i bevis att man blir trygg och motiverad med hjälp av straff och hot.
Däremot tror jag på att skolan, såväl som samhället i övrigt, behöver ha normer och värderingar som alla förstår och följer och att det blir konsekvenser om man inte följer dessa. Om det dessutom visar sig att kunskapsresultaten ökar om det finns en tydlighet i normeringsarbetet är det ju så mycket bättre.
Med denna inriktning har jag en hel del erfarenheter och forskning att hänvisa till.
Docent Lennart Grosin vid Stockholms universitet har under många år forskat om detta och anses vara ledande i denna forskning och föreläste på den senaste skolriksdagen.
Grosins forskning visar att om det finns tydliga normer kring rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget och om det råder ordning och reda med bestämda måttfulla sanktioner mot dåligt uppförande så skapar detta lugnare skolor, bättre miljö och knappast någon mobbning.
I en uppsats ”Disciplinen i skolan” tar författaren Jonas Hedström upp normer, regler och sanktioner. New York tas upp som exempel på att man kan gå från trakasserier, våld och skadegörelse till att 98% av 17-åringarna numera klarar att gå vidare till college.
Hur gick detta till? Genom just samma beståndsdelar som Grosin har upptäckt.

Med detta vill jag ha sagt att problemen är komplexa och att man bör ta dom på allvar. Vi har ju alla en gemensam strävan i att det ska vara tryggt i skolan. Frågan är bara hur detta ska åstadkommas. Att tillgripa avstängning som Björklund föreslår kräver ett seriöst förhållningssätt och att insatser ges till den elev som avstängs. Denna åtgärd måste, om den blir införd i skolan, tillämpas med stor urskiljning och vara det absolut sista man kan använda när bekymren med en enstaka elev eller grupp har gått överstyr.
Dessutom menar jag att det är jätteviktigt att ha klart för sig och leva efter att de ungas värld och den vuxna världen är olika och att eleverna bör få leva efter de normer som gäller i deras värld.
Avslutningsvis vill jag gärna påpeka att de samhällsvetenskapliga forskarna inte är överens.
I samhällsvetenskaplig forskning finns det inte en sanning som ska upptäckas – som i naturvetenskapen.
Om det hade funnits ett enda rätt svar på hur skolan och övriga delar av samhället bör organiseras skulle demokratin vara överflödig. Poängen är dock att man måste våga ifrågasätta rådande förhållanden och prova olika vägar. Socialdemokraten Patrik Hansson vill åstadkomma en ”trygg kunskapsskola”. Kanske kan Karlskronaborna få reda på hur detta ska åstadkommas?

För övrigt är det viktigt att vi alla röstar i EU-valet senast den 7 juni i år och att vi får till stånd ett riksdagsbeslut om införandet av Euro även i Sverige.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s