Lärlingsutbildning kan ge jobb

Det nybildade Karlskronapartiet är oroliga för Karlskronas Näringslivspolitik. Partiets talesmän kritiserar att kommunens uppdragsutbildning läggs ner. Uppenbarligen är inte det nya partiet så framtidsorienterat eller har nya tankar kring hur fler jobb kan skapas och hur en kommun kan skapa förutsättningar för detta. Inte heller verkar talesmännen känna till innehållet i vår gymnasiereform. Den gamla tanken lever kvar  att det offentliga ensidigt ska leverera rätt utbildad arbetskraft. För mig och Folkpartiet är det tydligt att en professionell yrkesutbildning genomförs bäst där produktionen finns, nämligen i näringslivet. Därför driver vi att lärlingsutbildning är ett av det bästa sätten att få fram duktiga yrkesmänniskor. För er och andras information kan jag meddela att i Karlskrona kommun söker nu upp mot 50 ungdomar just denna utbildning, vilket är rekord. Upplägget är att genomföra teoretiska studier i gymnasiet och praktisk utbildning ute i industrin. För varje elev får mottagande företag en ansenlig summa i ersättning. Det kan aldrig vara samhällsekonomiskt rimligt att en kommun ska bygga upp anläggningar som redan finns hos företagen. I vår kommun har redan ABB och Karlskronavarvet gått före och tar föredömligt sitt ansvar i yrkesutbildningen. För mig och Folkpartiet är det nu viktigt att alla krafter samverkar i det mycket viktiga jobbet med att få ungdomar i arbete. Här kan lärlingsutbildning vara ett mycket gott exempel vilket jag hoppas även Karlskronapartiets talesmän håller med om.

Om vi inte vet vart vi ska är det ingen idé att skynda sig

Kanske några känner igen rubriken? Nalle Puh har i många år, genom sin far Alan Alexander Milne, haft sina egensinniga tankar om livets alla kringvägar och irrfärder. Ibland har jag själv stött på Nalle Puh och funnit förtröstan i många av hans tankar. Mitt uppe i en valrörelse och med skolan högt på dagordningen

kommer jag att tänka på Puh.Jag funderar också på dessa ord som möjligen blir än mer relevant om än i motsats till rubriken ”Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det.”  Varför dyker just dessa tankar och Puhförnuftiga ord upp just nu undrar ni säkert?  Som Folkpartist och med skolfrågorna som huvudfråga är jag mycket nöjd och stolt över att min partiledare Jan Björklund, tillika Utbildningsminister har tillsatt ett UtbildningsVetenskapligt råd bestående av ett antal forskare med ett brett samlat kunnande. De flesta områden från nationalekonomi via etnologi till pedagogik finns representerade och mina förhoppningar på det samråd som ska ske gentemot regeringen i skolfrågorna är mycket höga. Av en tillfällighet har jag redan tagit upp en av de ingående i rådet hjärnforskaren Martin Ingvar och hans tankar kring Kunskap och Färdighet. Till min stora förtjusning hittar jag också ett spännande inlägg från Jonas Frykman, professor i etnologi, som också ingår i det Utbildningsvetenskapliga rådet. Frykman intervjuas  i Lärarnas tidning! och rubriken lyder ”Skolan har blivit ett terapeutiskt rum”. Den nyfiken läsaren klickar naturligtvis på denna länk och upptäcker ett antal mycket spännande tankar från professorn. Låt mig ändå ta med en av dessa tankar: ”Under 1960-talet började man säga att skolan skulle vara mer fostrande. Genom att göra skolan till ett andra hem skulle vi kompensera för att alla inte har en bra familj. Tanken är så vacker att man blir tårfylld, men vägen till helvetet är som bekant kantad av goda intentioner. Och med de allra bästa intentionerna sköt beslutsfattarna sig själva i foten. Skolan kan inte ta ett föräldraansvar ­eller fostra goda samhällsmedborgare. Vem bestämmer vad det är förresten? Förr skulle eleverna bli Något, nu ska de i stället bli Någon. Egenskaper står i fokus snarare än kunskaper, samtidigt som skolan säger till eleverna att de duger som de är.”

Oändligt mycket finns att säga om dessa tankar, vilka jag i stora stycken delar.

Vad tycker du?

Förstatliga statligt styresansvar

Ibland kollar jag in Politometern nyfiken på vad andra har för åsikter i vårt Vårfagra land. Döm om min förtjusning när jag får upp detta inlägg från en tankefrände i Uppsala. Blir befriad över att jag trots allt inte är ensam om min tankar utan delar dem med i alla fall en annan person. Så här skriver Harald Nordlund Socialliberal. Ordvalen är inte mina men andemeningen stämmer med mina funderingar som ännu inte blivit besvarade.
”Förstatliga skolan, förstatliga sjukvården, förstatliga omsorgen om äldre. Det här är krav som ställs från regeringspartier. Jag har upprepade gånger ställt frågor till olika personer. Jag har frågat vad förstatligande innebär, enär staten har ett styrande ansvar redan. Jag har frågat varför man inte också ska förstatliga all annan kommunal verksamhet. Vid inget tillfälle har jag fått svar. Nog borde man kunna berätta för mig, som inte förstår vikten i kraven, varför staten blir bättre på att klara något man inte klarar i dag om man får även driftansvaret. Så snart jag får ett logiskt svar kommer jag att backa upp förslagen. Men det kommer inga svar. Så länge detta gäller kommer jag se förslagen som ett sätt att slippa ta ställning i svåra frågor. Man skjuter lösningen till någon annan och till en framtid. Man tar inte sitt ansvar. Det är inte bara beklagligt, det är uselt att inte ta debatten”
 

 

Släpp Lärarna loss det är VÅR!

Denna dagen har gett mig så mycket energi och så mycket positivt att jag inte kan låta bli dela med mig,  Inte nog med att vi fått ljusare tider genom Sommartid och lite varmare efterhand. Dessutom ser jag till min stora förtjusning ett ljus i det grå genom denna fantastiska lärare : ”Idag satt jag på ett utvecklingssamtal med en mamma och hennes dotter. Mamman lägger handen på sitt hjärta och säger ”Varje dag jag tackar Gud för att min dotter har dig som lärare”! WOW! På hur många arbetsplatser hör man sådana fantastiska ord? När man arbetar med människor sker det fantastiska möten. När man arbetar tillsammans med barn och unga vuxna så är dessa möten magiska!Det är dax nu. Dax att vi kliver fram. Vi är alldeles för många. Alla vi Anonyma Lärare som inte riktigt vågar oss ut. Inte vågar visa. Att vi faktiskt finns. Att vi faktiskt brinner för vårat jobb. Att vi har gjort ett aktivt val, vi har valt det bästa yrke man kan ha! Vi har valt att vara med och påverka framtiden.”

Tack för dessa ord Lotta!

Svarspråk om Skolans utveckling

Debatten rullar vidare kring skolfrågorna och alltfler har synpunkter. Ibland dristar sig någon ledarredaktör att ha synpunkter och ställa frågor. Så här ser en av dessa redaktörer på Skolan med rubriken ”Dags för klarspråk” och avslutar med den utmanande frågan ”Vilken politiker vågar ta upp den debatten”  Så vad skriver redaktören ?  några citat     ” Det handlar istället om hela det svenska samhällets inställning till studier. För det första: Under många årtionden har studier och flit givit alldeles för lite tillbaka i livet. Det har varit en traditionell socialdemokratisk politisk jämlikhetsmålsättning i Sverige. Ett mycket uttalat budskap som knappast har kunnat missas.För det andra: Synen på utbildningsväsendet. Kommunaliseringsreformerna framtonar mer och mer som en katastrof – ett överlämnande av skolan till en huvudman som inte visste vad den sysslade med. Resultatet blev en betoning på skolan som social institution snarare än läroinstitution. Sverige vill så gärna jämföra sig med länder som Japan och Korea. Vi suktar efter de platserna i tabellen. Eller bara efter att få vara som Finland. Men sanningen är – att hamna där kräver insatser.”    Orden är valda av redaktören och jag måste dessvärre informera om att den socialistiska grenen av politik än idag till viss del lever kvar i tanken på att skolan ska vara en social institution genom förslag som  öppna fler öppna förskolor, inför fri frukost i skolan och efterskänk avgiften för förskola för de som har bekymmer att betala. Inget ont i detta och det berör mitt socialliberala hjärta ordentligt.  Meeen  är dessa förslag de viktigaste i en skola med ambitioner? Nja , När jag går emot och tycker annorlunda har det till och med hänt att oppositionen lämnar sammanträdet.

Mitt engagemang i denna fråga tillåter mig inte att vara tyst och avvaktande utan jag ger en kommentar till denna utmaning och dessa förslag.  För mig ”kokar” detta ner till lärandesituationerna, observera pluralis, där början är lärarnas förmedlingsrelation till eleverna. Så därför driver jag höga krav på intagning till lärarhögskolor, kontinuerlig kompetensutveckling för lärare och självklart enligt min tes det ska löna sig att utbilda sig ordentliga löner. Låt mig slutligen informera: I Karlskrona kommun höjer vi lönerna för lärarna, driver vi kompetensutveckling för personalen, utvecklar vi det ”kollegiala lärandet” och antalet godkända elever ökar. Detta fortsätter jag gärna med de kommande mandatperioderna.

Några fler svar från andra politiker har jag ännu inte uppmärksammat.  Kanske det visar sig så småningom och kanske kan det också så småningom bli en bred samförståndslösning i skolfrågorna?

Forskning eller Populism kring skolan

Som vanligt när skolan är aktuell känner sig alltfler manade att yttra sig och särskilt under ett valår. Allt från internationella forskare till tyckare utan insikt i dagens skola.  Här kommer ett inlägg från en av mina partikolleger. Med Per Altenbergs godkännande publiceras det här och därmed är han Gästbloggare hos mig. Jag tillåter mig att redigera en aning vilket framgår i nedan text.

Regeringens skolpolitik får kritik från oppositionen och går ut på att besluten har svag forskningsanknytning. Låt oss granska den anklagelsen. Det är ett rimligt krav på politiken att den svarar mot de huvudsakliga problem som forskningens identifierar. Vilka är då de viktigaste budskapen i aktuell skolforskning och hur ser regeringens svar på dessa ut? 

1. Lärarnas betydelse för elevernas kunskaper

Inget annat budskap är så entydigt inom skolforskningen. Regeringens politik för att svara upp mot kunskapen om vad som är viktigast kan inte heller ha undgått någon. Reformerad lärarutbildning, höjda lärarlöner, mindre administration, “lärarlyft, “mattelyft”, “läslyft” osv. för att höja kompetens och stimulera ämnesdidaktisk utveckling, statushöjande åtgärder som lärarlegitimation, ekonomisk stimulans för att fler ska välja naturvetenskapliga ämneslärarspår osv. osv.

När Folkpartiet och Jan Björklund startade diskussionen om statliga anslag för att höja lärarlönerna var i princip alla emot. Argumentet var att staten inte ska lägga sig i något som är ett ansvar för arbetsmarknadens parter. Idag börjar det vända. Dels har vi fått de statliga lönepåslagen.” I Karlskrona satsar vi parallellt med lokala löneökningar också. ”Denna inriktning på politiken är tveklöst forskningsbaserad. Idag är fler partier inne på samma linje, men Folkpartiet är garanten för att den ska upprätthållas över tid när fokus för den politiska debatten flyttas bort från skolan.

2. Bedömning och återkoppling

Inom forskningen råder det en bred enighet om betydelsen av bedömning och återkoppling för ett gott resultat (Ur den utredning som utvärderar regeringens skolpolitiska reformer – ”Det tar tid”)

Flera reformer har genomförts i detta syfte, däribland tydligare mål i den nya läroplanen, nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, tidigare betyg och fler steg i betygsskalan.

3. Lärarledd undervisning

När det gäller andelen lärarledd undervisning (“katederundervisning”) i klassrummet är forskningen inte fullt så entydig som när det gäller t.ex. lärarnas roll generellt. Totalt sett får dock sambandet mellan en låg andel lärarledd undervisning och försämrade resultat i Sverige anses så starka att det vore konstigt om politikerna inte reagerade. Peter Fredriksson och Jonas Vlachos drar följande slutsats (sid 19)*

Vår uppfattning (som även har visst forskningsstöd) är att den höga andelen eget arbete är ett problem i svensk skola

 

4. Arbetsro i klassrummet

Återigen handlar det närmast om en självklarhet med entydigt stöd i forskningen, inklusive PISA-utvärderingen. Trots det förekommer det i svensk samhällsdebatt märkliga invändningar mot regeringens förtydliganden av den nya skollagen i det här avseendet och den nyligen tillsatta utredningen med motsvarande uppdrag. En vanlig invändning är att säga att ”läraren inte skapar lugn och ro i klassrummet genom att beslagta mobiltelefoner eller visa ut elever”. Nej, det får man verkligen inte hoppas är huvudstrategin men poängen är ju att lagstiftningen måste täcka alla tänkbara scenarier som kan uppstå i ett klassrum så att läraren vet med sig att hen har lagen på sin sida. Att det inte alltid är glasklart fick vi veta så sent som för en vecka sedan då tingsrätten i Lund slog fast att lärare har rätt att fösa ut en elev ur klassrummet som stör undervisningen utan att riskera att hamna i domstol för det. Barn- och elevombudsmannen delade nämligen inte den tolkningen av lagen.

5.  Fokus på tidiga insatser för att nå målen

Ännu ett återkommande budskap i forskningen är vikten av tidiga insatser för att eleverna ska nå målen. Återigen kan regeringens politik knappast missförstås. Tidigare skolstart, lågstadielyftet, mål för läsförståelse i årskurs ett, läsa-skriva-räkna-satsningen med fokus på de tidiga skolåren och nationella prov i trean svarar alla på ett eller annat sätt mot just detta budskap i forskningen

Skolutveckling i Karlskrona

Internationella, nationella och lokala rapporter kring skolan dyker upp med allt kortare mellanrum och inspirerar många debattörer att dra slutsatser och komma med förslag kring hur skolan kan utvecklas. Vi Folkpartister och tillika socialliberaler deltar gärna i debatten med lång erfarenhet av skolfrågor.

Lokalt i Karlskrona har vi nu ansvarat för skolorna i snart 8 år och har ambitionen och kunskapen att ta detta ansvar i ytterligare minst 8 år. Väl medvetna om att man kanske inte vinner nya val på gamla meriter vill vi dock peka på några delar av det vi hittills uppnått.

Aldrig någonsin tidigare har så mycket investerats i förskolor, skolor och gymnasier på de år vi Folkpartister, tillsammans med våra fyra samarbetspartier, haft ansvaret.           En kraftig utbyggnad av antalet förskolor har genomförts. Johannesberg, Ryttareliden och uteförskolor har bland annat tillkommit. Renovering av Rosenfeldtskolan, Tullskolan, Vedebyskolan, Rosenholmsskolan, Sturkö skola och just nu Holmsjö skola är några andra exempel.

Vi noterar ödmjukt att det går att hitta blocköverskridande överenskommelser kring skolfrågor och tackar Socialdemokraterna för detta samarbete. Vi är övertygade om att fler breda överenskommelser kan göras framöver inte bara inom skolfrågorna.           Tillsammans utfäste vi att vi vill bygga och utveckla starka skolor i vår kommun och att alla elever ska få en fullgod utbildning och undervisning oberoende av var de bor.Denna utfästelse gäller och vi vill fortsätta våra satsningar på kompetensutveckling av personal med den Sverigeunika satsningen som just nu pågår i samarbete med Jönköpings högskola där över 100 lärare studerar och forskar med utgångspunkt från sina egna förutsättningar och intressen.

Aldrig någonsin tidigare har resurser till förskolor, skolor och gymnasier varit större än i år 2014. För förskolan har vi inlett resursförstärkningar riktade mot de lägsta åldrarna med syftet att minska antalet barn per avdelning. Detta vill vi fortsätta med de kommande åren.  Förutom att vi tacksamt tar emot statliga resurser för löneökningar till våra lärare har vi i Karlskrona tillfört ytterligare resurser avsedda för löneökningar. Detta vill vi fortsätta med de kommande åren. Allt vi gör och vill göra bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vilket innebär att vi har stort förtroende för professionen och vill verka för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att kunna fortsätta bygga starka skolor för våra barn och elever.