Den evinnerliga debatten om vinst i näringslivet går på högvarv men debattörerna har fastnat i ett spår av tio.  Möjligen kan man likna detta vid att strutshuvudet frusit fast i isbergets topp?

Ur tidsskriften  Dagens Samhälle

”Stat, kommun och landsting köper varor och tjänster från näringslivet för 520 miljarder per år. De offentliga bolagen handlar för ytterligare 300 miljarder. Totalt 820 miljarder av våra skattepengar används således till köp av varor och tjänster.
Hälften av statens, kommunernas och landstingens budgetar används till affärer med näringslivet. Den andra halvan av budgeten går till de offentliganställdas löner. Aktiviteten på den offentliga marknaden ger jobb åt uppskattningsvis 500 000 människor i näringslivet, vilket väl är positivt eller? Den infekterade diskussionen om friskolor, privat sjukvård och olika former av omsorg utgör bara toppen av ett isberg. 9/10 av affärerna hittar man under debattens yta. Ungefär lika många miljarder som t ex välfärdsbranscherna omsätter används exempelvis för inköp av relaterade varor och tjänster som bland annat skolskjuts, läromedel, färdtjänst, ambulans, läkemedel, tandvård och medicinsk teknik.”

När ska det börja ifrågasättas hur stor VINST tandläkarna, bussbolagen och byggbolagen ska få göra? När ska det krävas att vinst ska återinsättas i deras verksamheter så att vi får ännu bättre tandvård, busstransporter och bostäder??? Kanske vi ska nyansera oss och öppna ögonen för att ett socialistiskt system med enbart statlig verksamhet är förbi?! Till och med Cuba börjar maka på sig och TILLÅTER nu eget jordbruk bland annat.  Ser med spänd förväntan fram mot den fortsatta utvecklingen eller avvecklingen av upphandling och regleringar kring detta.

Detta var mitt 100:ade inlägg och ett litet jubileum.  Kanske kommer jag också upp i  100 kommentarer?

Med tillfredsställelse för jag nu en debatt med en kritiskt granskande person i det Sköna Skönevik , Per Ericsson.

Läs gärna vad vi pratar om.  Kanske något matnyttigt för fler och andra?

 

 

Landstingsledningen i Blekinge får kritik för att inte göra något när kostnaderna skenar. Skolledningarna i flertalet kommuner får kritik för att göra något när resurserna används fel och när innehållet i skolan måste förbättras.  Finns det någon logik? Många kommuner brottas nu med effekterna av de många bra skolreformer som har införts och som kommer.  Läs o Lyssna på  ansvarige politikern i Angered och lägg särskilt märke till ”Flera års försummelser och vi har varit för fega”

Folkpartiet i Karlskrona har sedan valet 2006 satt skolfrågorna i fokus. De senaste 20 åren har stora förändringar skett i skolans värld med en kommunalisering, friskolors möjlighet att etablera sig samt införandet av maxtaxa för förskolorna. En massiv utbyggnad av förskolor har skett de senaste åren för att möta det ökade antalet barn. Antalet elever som har valt att gå i friskolor har samtidigt långsamt ökat vilket vi inte har något emot. Trots dessa stora reformer har grundstrukturen bibehållits i den kommunala organisationen gällande främst antalet skolor men också placeringen av dessa.

Vi vill vara tydliga med att förändringar och förbättringar måste ske oberoende av den ekonomiska delen och att bakgrunden till vår vilja att utveckla inte främst beror på ekonomiska skäl. En optimal resursanvändning är samtidigt en förutsättning för en kvalitativ utveckling.

Karlskronas föräldrar och deras barn har nu möjlighet att välja en skola som de känner förtroende för och som passar deras barn. Vi vill att de kommunala förskolorna och skolorna ska bli riktigt bra och attraktiva. Med detta som bakgrund har FP i fem års tid arbetat för att stärka de kommunala skolorna. Mycket har redan gjorts men än mer kan göras. Nya reformer inom skolan som ny skollag, nya läroplaner och nytt betygssystem kräver förbättringar.

Skolinspektionen påpekande att Karlskrona har för många små skolor – och allvarligast av allt – att  kommunens  skolor inte ger alla elever möjlighet att nå målen ställer krav på snabba åtgärder.

Genom att skapa kunskapscentra vill vi möta de skärpta kraven. Här ska finnas kompetenta elevhälsoteam med fokus på att stödja elevernas lärande, skolbibliotek, specialpedagogik för att uppfylla skolreformernas tydliga krav.

För att vi ska kunna skapa de starka förskolor och skolor vi vill ha, är det nödvändigt att avveckla några skolenheter och koncentrera de resurser som finns tillgängliga på ett bättre sätt i ett något färre antal enheter.

Folkpartiet har felaktigt utmålats som delaktiga i nedmonteringen av skolor i kommunens ytterområden. Tvärtom vill vi stärka flertalet av de skolor som ligger utanför Trossö för att även dessa ska bli konkurrenskraftiga. Ett, av flera, exempel på detta är att vi satsar kraftigt på Holmsjö skola och i samråd med föreningslivet genom Allhallsprojektet.

Alternativen att inte göra något alls, eller att ta ut ännu mer skattepengar från kommuninnevånarna för att bevara nuvarande grundskolestruktur är inte hållbart. De som står för detta har själva ansvar för att förklara hur kvaliteten ska bli bättre om inte grundskoleverksamheten anpassas till elevernas bästa.

Något färre skolenheter med högre kvalitet – och som uppfyller de nya kraven – är den väg som FP väljer. Vi har nått den kritiska punkt där förändringarna måste genomföras. Med visad lyhördhet för synpunkter från föräldrahåll, stöd från personal, stöd från de fackliga organisationerna och våra rektorers höga förväntningar på politiken måste processen nu fullföljas.

Ett flertal andra partier måste nu bekänna färg. Vi har mycket svårt att acceptera att partier eller intressenter vägrar förändringar utan att erbjuda alternativa lösningar och konstruktiva diskussioner. Alternativet att inte göra något alls innebär att elevpengen drastiskt kommer att sjunka och drabbar alla elever i vår kommun. Detta vill FP absolut inte medverka till.

Väldigt många har tankar kring skolan.  Här kommer mina:

Femtiofyra elever gick ut grundskolans årskurs 9 i Karlskrona utan fullständiga betyg vårterminen 2011. Så ska det inte vara.

Kommunfullmäktige har varit tydliga i sitt uppdrag till barn- och ungdomsnämnden: Andelen elever i åk 9 som är behöriga till fortsatta studier på gymnasiet ska öka årligen. Långsiktiga målet ska vara 100%. Skolinspektionen är minst lika tydlig i sin slutrapport efter avslutad inspektion, för den här gången, i Karlskrona och ställer krav på förbättringar som innebär – att skolorna ska ge en likvärdig undervisning till alla elever, och – att skolorna ska förbättra möjligheterna för alla elever att nå kunskapsmålen

Detta ska göras inom en budgetram som inte innebär någon ökning i krontal under de kommande tre åren. Detta kräver förändringar där ekonomi och kvalitet inte går att skilja åt. Det handlar om att ge rektorer och pedagoger ordentliga och faktiska förutsättningar för att kunna göra ett riktigt bra jobb. Det handlar ytterst om att kunna erbjuda alla våra barn och elever det bästa vi kan förmå.

Debatten om skolan är nu intensiv och fokuserar just nu mest på begreppet Hot och nästan aldrig kring begreppet Möjligheter.

Låt oss utgå från barnens, elevernas och personalens lärandeperspektiv – det som är vårt huvuduppdrag. Vilka är förutsättningarna och var ser vi möjligheterna? I Karlskrona kommun finns 160 förskoleavdelningar, 30 av dessa i enskild regi, som bedriver verksamhet för ca 3 700 barn – enligt den nya läroplanen för förskolan! Grundskolorna är 36 till antalet, varav fem fristående, där cirka 7 000 elever ges daglig undervisning – utifrån målen i den nya läroplanen. Dessa volymer inger respekt och det är ett stort ansvar vi har för alla dessa barn och elever med ambitionen att ge dem det bästa vi förmår och det de alla har rätt till.

 

Regeringen har beslutat om ett stort antal reformer med syftet att kraftigt förbättra förutsättningarna för barnens och eleverna skolgång. De nya styrdokumenten i form av, bland annat, skollag och läroplaner pekar ut en tydlig färdriktning från förskola till universitet och som efterhand ska ge möjlighet till en egen försörjning. En särskild utmaning är kravet på legitimerad personal och ämnesbehöriga pedagoger. Sammantaget ställer alla skolreformer stora krav på verksamheten och är en ordentlig utmaning – de ger också stora möjligheter att bygga de starka förskolor och skolor vi behöver för att nå det uppsatta målet 2015 här i Karlskrona.

 

Vi antar nu utmaningen – vi ska ge personalen i förskolan förutsättningar att leva upp till sin nya läroplan, där läggs den viktiga grunden för barnens fortsatta lärande – vi ska bana väg för en skolorganisation där välutbildade lärare samverkar och stöttar varandra genom sina olika kompetenser och kan ge alla elever den undervisning och den hjälp de har rätt till. Det betyder en satsning på ett antal starka förskolor och skolor såväl i ytterområden som i centrum – skolor som rymmer varierade barn- och elevgrupper, lärarlag med bred kompetens, kvalificerade elevhälsoteam, en närvarande skolledning och bra materiell standard. Just nu pågår ett arbete med stor medverkan från rektorer och förskolechefer för att se över strukturen för förskola och skola i kommunen. Målbilden är klar och likaså den ekonomiska ramen. Våra målsättningar och de medel vi har till förfogande ska mötas i ett förslag som kommer att presenteras inom kort.

 

Under tiden som det här arbetet pågår uttrycks oro från olika håll vilket är förståeligt och vi ska möta alla medborgares synpunkter med respekt. I det samtalet önskar vi framöver få ett utrymme för att visa på möjligheterna kring de förändringar vi föreslår för förskolor och skolor i kommunen. Vår utgångspunkt i det samtalet nu och framöver är barns och elevers bästa. Vi har ambitionen att skapa de allra bästa förutsättningar som finns för vår personal och för eleverna.

Många kommuner i vårt land har redan kommit en bra bit på väg och vissa kommuner och skolor har redan uppnått att samtliga elever i årskurs 9 blivit godkända. Vi tycker det är hög tid att även Karlskrona kommuns barn, elever, lärare, förskolechefer och rektorer ska få förutsättningar att lyckas ännu bättre. Alltför länge och alltför ofta har vi använt ”osthyvel” och lagt ansvaret på våra rektorer att anpassa verksamheten. Nu är det hög tid att politiken tar sitt fulla ansvar för att skapa bättre förutsättningar för vår idogt arbetande personal.

Vi hoppas få förståelse och respekt för det omtag vi vill göra inom förskola och skola i Karlskrona.

Jag använder möjligheten att uttrycka mig via denna blogg mer sällan. Ibland tar det fyr och jag är då glad att denna möjlighet finns.

Återigen får vi i tidningarna läsa stackars missförstådda Sverigedemokrater med medlöpare som krampaktigt försöker förklara sig. Varje gång blir det alltmer pinsamt.

Jomshof känner sig återigen missförstådd i dagens BLT och anser sig behöva förklara sina uttalanden i några extra varv. Kanske det vore bättre att vara klar i sina uppfattningar och inte alltid gå ut ett antal gånger och vädra missnöje med hur ett första uttalanden uppfattas. Något avståndstagande från detta har ju inte kommit. Favoritorden inleds  Ofta med O  som Oförskämt,  Ohederligt och Oförskämt.

Jomshof menar att en skrämmande debatt nu håller på att ta form men förtränger samtidigt den debatt och den opinionsbildning han och andra fränder har fört under lång tid redan.  Jag använder avsiktligt ordet opinionsbildning eftersom jag vill ha svar på följande frågor till Jomshof med kamrater:

Vilket syfte har Ni med att ständigt kritisera invandringspolitiken och det mångkulturella samhället? Vilket ansvar har ni i hur mottagarna tar till sig, tolkar och sedan agerar utifrån ert budskap? Anser ni att varje enskild medborgare lever i ett vakuum och agerar helt självständigt utan att ha tagit någon form av intryck från sin omgivning? Om så är ju hela ert upplägg värdelöst och leder inte till att ni få anhängare. Om inte kan ni inte gömma er och förklara att ni tar avstånd från våld och dåden samt föra fram att detta kanske var en ensam galning. Grogrunden och Bränslet till att agera som nu skett finns naturligtvis att söka i den skrämmande debatt som pågått en längre tid nu. Historien upprepar sig dessvärre och i olika tider har alltid någon enskild grupp varit utsatt och medlöpare har aldrig saknats.

Nej det finns ingen enkel förklaring till det som har skett men det blir Obegripbart att föra fram föräldrars närvaro, religiösa uppfattningar, psykiska sjukdomar och anabola steroider som tänkbara förklaringar till det som skett. Att kritisera Ohederlig argumentation blir i skenet av dessa förklaringar Omdömeslöst. Ledarskribenten SAF är rakryggad och ger svar på tal.

Det duger inte att i detta läge likt illusionisten försöka blanda kortleken på ett sätt så att det känns bekvämt för era  grundläggande tankar kring de områden ni fokuserar på.

Socialdemokraterna Magnus Johansson och Patrik Hansson fortsätter tillsammans med lokaltidningen Sydöstran den föga konstruktiva jakten på friskolor.  Nu är det inte fråga om för eller emot friskolor utan nu är det frågan om friskolorna fullföljer sitt uppdrag och om det är rimligt att de betalar ut mångmiljonvinster till sina aktieägare. Likt Don Quijote med sin trogne följeslagare Sancho Panza fortsätter HanSson och JohanSson att strida mot friskolorna i tron att dessa är jättarna som hotar elevernas resultat.

Några faktauppgifter kan kanske vara på sin plats:  Enligt tidskriften Dagens Samhälle, nr 10 2011, har flertalet friskolor en vinstmarginal på i genomsnitt 5  %. Hela 97 % är utpräglade småföretag som driver 1 – 4 friskolor. Jag förutsätter att ni har studerat Karlskrona kommuns friskolors bokslut och inspektionsrapporter de senaste åren och att ni har täckning för era generella uttalanden om mångmiljonvinster.

Argumenten blir alltmer desperata och friskolejägarna är anmärkningsvärt lättsinniga när de fastslår att skolskjutsen är utförd när bussen kommer till skolan men att uppgiften inte är slutförd när eleverna slutar friskolan i åk 9. Varför inte kräva säkrare, snabbare och bättre skolskjuts och att bussbolaget ska avstå från vinst? När kommer kraven på läroboksleverantörerna att de ska ge eleverna bättre förutsättningar?  Vad ska de skriva mer i böckerna så att eleverna når ännu längre?  Att Karlskrona kommun handlar upp varor och tjänster motsvarande över 700 mkr och att staten handlar upp för cirka 500 miljarder av offentliga medel i näringslivet spelar mindre roll hos friskolejägarna Don och Sancho. Det är något väldigt konstigt att ett parti ägnar ett sådant enormt intresse åt friskolorna och argumenterar som om de vore roten till allt ont i skolan. Det är inte friskt. Hur kan ni på allvar tro att detta leder till en bättre skola?

Om jag inte minns fel tycker Magnus Johansson att partikongressen fattar kloka beslut. ”Det är inte aktuellt att införa något förbud mot bidrag till fristående skolor som går med vinst” sa Socialdemokraternas förre partiledare Mona Sahlin. Gäller inte detta längre?

Kanske nästa partikongress fattar beslut om att minimera, begränsa eller rentav förbjuda vinsterna för de organisationer och partier som säljer lotter? Kommer A-lotterierna då att få fribrev månne?

FP skolgrupp, som jag ingår i, säger följande om kvalitet och vinst:

”Om en fristående skola har allvarliga eller upprepade kvalitetsbrister i skolinspektionens granskningar och samtidigt går med vinst bör det betraktas som en försvårande omständighet. Vinst ska inte kunna skapas på kvalitetens bekostnad!”

Mitt fokus ligger på att ytterligare förbättra den kommunala skolan, inte på att motarbeta alternativen. Varje skola måste förtjäna sina elever och det gör man genom att erbjuda en riktigt bra och modern undervisning som ger slitstarka och användbara kunskaper.

Jag hoppas att få diskutera den kommunala skolans utveckling i stället. Den är så mycket viktigare eftersom majoriteten av eleverna går här.

I olika sammanhang får vi föredragningar kring olika framtidsprojekt som kan vara aktuella för politiska beslut så småningom. Det gläder mig särskilt att det nu finns idéer kring den gamla Idrottshallen vid Fisktorget. I unga år spelade jag handboll för Flottans idrottsförening och minns med välbehag lokalderby mellan Flottan och KA2 , först i Sparres gymnastiksal och sedan i Idrottshallen.

I Folkpartiet har vi diskutera frågan och börjar komma överens om att vi alla ser positivt på planerna för konferenscenter och Idrottshall.

Inte minst i ljuset av nyligen avslutade VM- i handboll som ju arrangerades i Sverige och där Karlskrona inte hade möjlighet ta emot lagen därför att dimensionerna på den gamla idrottshallen inte räcker till. Jag ser också fram mot att vi snart har ett topplag i den högsta serien i handboll som definitivt måste ha en större hall för att kunna spela hemmamatcher

Vi skriver därför följande i olika medier med syftet att informera om var vi står i denna fråga:

”Möjligheterna att investera, mod att våga prioritera och att skapa opinion bidrar till att få saker gjorda. Vi är stolta över att ha deltagit i de beslut som tagits för en uppryckning av stadsmiljön de senaste åren.  Vi i Folkpartiet vill fortsätta att utveckla vår stadsmiljö och därmed också ge invånarna chans till utveckling inom idrott och näringsliv. Därför stödjer vi utveckling av ett modernt konferenscenter och som tillika ska vara en modern idrottsarena på Trossö.

Karlskrona kommun har framöver ett antal nya investeringsprojekt att ta ställning till. Vi i Folkpartiet vill på ett tidigt stadium klargöra att vi gärna ser att ett konferenscenter tillika idrottsarena på Trossö kan färdigställas.  En investering och ett färdigställande av en modern konferensanläggning i omedelbar anslutning till Scandic hotell är viktig och strategisk. Detta kommer att tillgodose behovet av konferens- och mässmöjligheter vilket är en mycket viktig del i kommunens satsning på turist- och besöksnäringen. Att samtidigt skapa en arena för handbollen med flera idrotter såsom bordtennis, brottning, dans etc. ser vi som en mycket god investering. Handbollen är också både historiskt och i nutid den bollsport/folksport som Karlskrona stad förknippas med i Sverige och ska ges fullständiga yttre förutsättningar att etablera sig i den yttersta handbollseliten i Sverige.

Folkpartiet gör en klassik stegisättning á la handboll och vill på detta vis informera om att vi genom denna investering kommer att förstärka Karlskrona kommuns varumärke och främja kommunens ambitioner inom turist- och besöksnäringen.
Att sedan föreningarna ser goda samarbetsmöjligheter med tilltänkt ägare, konferensarrangörer, Karlskrona kommun, skolorna och övriga intressenter gör att denna investering troligen består av enbart vinnare.

Ledarredaktören Sylvia Asklöf Fortell, SAF, skriver om skolmaten. SAF kommer till slutsatsen att jag resonerat orimligt samt utkräver ett bättre svar om skolmaten.

Jag beklagar om jag varit otydlig i mina kommentarer och vill därför göra några förtydliganden.

Den nya skollagen har, för första gången, kravet på näringsriktig skolmat inskrivet. Vi kommer att följa upp vilket näringsinnehåll all skolmat innehåller och vilka värmehållningstider man tillämpar oberoende om den kallas restaurangmat eller skolköksmat.

Inrättandet av en Serviceförvaltning syftade, bland annat, till att minska kostnaderna, den s.k. överbyggnaden, och att minska hel- och halvfabrikat och att använda ekologiska livsmedel. Låt oss ge denna förvaltning tid att arbeta in sin kostpolicy, med våra synpunkter, över tid.

Mitt uttalande om lika villkor grundar sig på det nya regelverket ”Offentliga bidrag på lika villkor”. ”Bidraget till fristående skolor och enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för den egna verksamheten. Detta kan överklagas.” För mig innebär detta bättre villkor för friskolor, inte sämre. Den nya skollagen innehåller inga skrivningar om att friskolor ska straffas för att kommunen har en överbyggnad och är följaktligen inte ett sätt att jämna ut olikheter på. Bidrag på lika villkor syftar däremot mot en utjämning. Faktum är att alla skolor oavsett huvudman skulle kunna få en större del av kommunens samlade resurser om överbyggnaden vore lite mindre. Vi har därför planer på att reducera antalet kommunala förvaltningar som ett sätt att minska överbyggnaden. Därmed bör detta innebära större resurser till kommunens kärnverksamhet som exempel skola och som kommer både kommunala skolor och friskolor till godo.

Gällande exemplet organiserandet av elevhälsa: ”För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Detta medger dock att kommuner och andra huvudmän liksom tidigare ska få organisera sin elevhälsa efter lokala behov och förutsättningar.”

Lagstiftningen har inga synpunkter på hur man organiserar verksamheterna. Tvärtom menar jag att ”smarta lösningar” är smarta och ska naturligtvis få användas av såväl kommunala skolor som friskolor under förutsättning att man uppfyller kraven i den nya skollagen.

SAF slutsats att begreppet ”tillgång” ” innebär att friskolor inte längre kan köpa in denna verksamhet” är således inte korrekt. Slutsatsen att våra skolreformer skulle ha som målsättning och effekt att alla ska få det lika dåligt instämmer jag således inte i. Reformerna riktas mot eleverna som ska garanteras rätten till en mer rättssäker skola och med större likvärdighet i alla avseenden. Ambitionen är således att stärka innehåll, kvalitet och tillgång i skolan till nytta för eleverna och vi har inte ambitionen att därmed göra det sämre för alla. Ytterst handlar det till sist om vilka skatteintäkter vi har, hur stor del av dessa som fördelas till skolor och hur de sedan används.

 

Att engagera sig i politik innebär för mig och några andra att Vilja och Våga parat med Tålamod och Kunskap. En belysande historia, i denna mörka årstid, är etableringen av ett LSS-boende i Karlskrona. När informationen om en etablering nådde ut i kommunen startade, som nästan alltid, en proteststorm med många hårda ord och knepiga motargument. De boende var farliga för sin omgivning, barnen måste skyddas och huspriserna runt omkring riskerade att sjunka. Hur många gånger har vi inte hört dessa invändningar. Här är några exempel på tyckandet kring denna affär.

Invändningarna i samband med ett planerat boende, i Spjutsbygd,  för utsatta ungdomar som behöver hjälp att komma på rätt kurs hade samma tema.

Vi, jag och Karin Månsson, har engagerat oss i Folkpartiet och således i politiken med drivkraften att Vilja och att Våga göra skillnad. Vi har en socialliberal inriktning och försöker tänka och handla med omsorg om alla i samhället. De glömda och gömda ömmar vi särskilt för men får ofta stark kritik när vi vill göra skillnad för dessa grupper. Med facit i hand noterar jag att jag är stolt över att vara liberal med ledstjärnan att alla kan bidra och att alla har rätt till ett drägligt liv.

Jag har respekt och förståelse för att Rädslor och okunskap ibland ställer till det för oss.  För att förebygga och sätta in rätt ”medicin” mot detta behöver vi alla lära oss mer om varandra och våra olika förutsättningar här i livet. Om rädslan får råda oemotsagd kan utvecklingen  leda väldigt långt. Dessvärre ser jag sådana tydliga tecken, inte minst efter årets valrörelse.

Inslaget i Blekingenytt 3 dec visar att vi kan göra skillnad och att belackare ofta är ute i ogjort väder. Nu lussar barnen på LSS-boendet.

God andra Advent alla läsare och en kram till Karin Månsson en sann socialliberal kvinna med hjärta för alla!

Uppmärksamheten i massmedia kring detta är stor och artiklarna löper på. Detta är en ganska enkel logik som massmedia följer. Gör en följetong och krama ur så mycket som möjligt. Jag vill gärna låta er läsare ta del av detta inslag från Sydöstran idag 3 nov.

Skolinspektionen har ”inspekterat” våra skolor i Karlskrona kommun. I min roll som ordförande för Barn-ungdomsnämnden har även jag intervjuats av skolinspektionen kring de områden inspektionen fokuserat på. Att inspekteras av en utomstående instans är alltid värdefullt eftersom andra ögon och öron ser vad man kanske inte själv tänker på. I en delrapport påtalas ett antal brister vid två av våra skolor vilka självklart ska åtgärdas.

De lokala massmedierna har tagit del av rapporten och har valt att endast ta upp en punkt i de påpekanden som finns. Fokus i massmedia är att man vid Skrävle skola, med 8 barn i förskoleklass och 13 elever i årskurs 1-5, har haft ett system med citat ur delrapporten ” i skolan finns något som kallas ””svordomslistan”” med namn på eleverna. Elever får städa om de svär ””lamt”” samt får göra något ””värre”” om svordomen är ”grov”.   BLT inslag.  Se Sydöstran Radio Blekinges inslag. Blekingenytts inslag.

Skolinspektionen konstaterar att detta system saknar stöd i läroplanen. Jag instämmer i detta och kan bara beklaga att det tydligen har använts under många år. Jag noterar att man skrotat detta sedan en tid tillbaka. Dock ska sägas att det är hedersamt att personal, föräldrar och elever trots allt har försökt göra något åt området Trygghet och Studiero som är så viktigt. Kanske metodiken inte var den allra bästa eftersom ”straff” inte alltid leder till önskat beteende om man inte samtidigt visar på ett alternativt till det oönskade och sedan förstärker det önskade beteendet.

Jag vill gärna passa på att ge några tips om hur man kan arbeta med trivsel i skolan på ett annat sätt. Metodiken bygger på inlärningspsykologi mer definierat som operant psykologi. Man kan påverka beteenden på fem principiellt olika sätt.

Man kan ändra situationen, lära barnet ett alternativt beteende, förstärka ett alternativt beteende, avlägsna befintliga förstärkare eller bestraffa beteendet vilket är det klart sämsta alternativet. Kombinationer av dessa principer kan användas men mest framgångsrikt är att förstärka ett alternativt beteende.

Låt oss kalla det Trevlighetstävling och låt oss hoppas på att detta kanske kan vara det ”system” som föräldrarådet tycker att man ska ha.

Klassen delas in i två eller flera lag. Ett lag tjänar en poäng när alla i laget skött sig under en viss tid. Det lag som har flest poäng vid lektionens slut får en belöning av något slag.

Bestäm när tävlingen skall pågå. Välj en viss lektion då du bedömer att du kan hålla lektion som vanligt och samtidigt sköta tävlingen.

Definiera klart vilka beteenden som medför att laget får poäng. Välj ett eller flera beteenden som du vill befrämja. Exempel: att alltid be om lov innan man lämnar sin plats, att prata med klasskamraterna på ett trevligt sätt utan svordomar, att räcka upp handen och vänta på sin tur innan man säger något etc. Det är viktigt att barnen vet precis vad som krävs av dem för att laget skall få poäng

Bestäm vilken belöning det vinnande laget skall få. Det måste förstås vara något som barnen kan förväntas bry sig tillräckligt mycket om. Det kan vara att man får gå ut först till rasten, att laget får ett diplom med guldstjärna på, att man får gå först till maten, att man får ta fram sin favoritbok under de sista 10 minuterna, att laget får välja vad klassen skall göra på roliga timmen, alla i det vinnarlaget får dra varsin lott i ett lotteri osv. Tänk efter vilka förmåner barnen brukar vilja ha!

Förklara tävlingen för klassen. Ge gärna exempel på bra och dåliga beteenden. Klargör att du är enväldig domare och att det inte blir någon som helst diskussion om dina domslut under tävlingen! Dela in klassen i lag t.ex. efter gångarna mellan bänkarna. Se till att ungefär lika många som har svårt att sköta sig hamnar i varje grupp. Höj lagandan genom att låta lagen få namn. Om du t.ex. ger poäng var 5:e minut kan en äggklocka hjälpa till att hålla reda på tiden.

Sätt igång. När du sagt till att tävlingen börjar håller du din lektion som vanligt, enda skillnaden är att du väl synligt, t.ex. på tavlan fortlöpande markerar poängen. Du får inte glömma att verkligen se till att det vinnande laget får sin belöning snabbt, kanske redan under lektionens sista minuter.

Att tänka på: Dessa 5 steg är förstås en sorts grundidé som kan utvecklas åt alla möjliga håll. Om du får tävlingen att fungera kan du förstås försöka utöka den så att du har den igång under alla dina lektioner. Tävlingen kan då gälla vilket lag som fått mest poäng under en hel dag. Du uppmuntrar normalt barnen på många sätt genom olika förmåner, roliga aktiviteter eller genom att låta dem slippa tråkiga saker; använd en del av dessa i tävlingen – låt barnen göra sig förtjänta av dem. Om lagen slutar på samma poäng får hela klassen en förmån.Var noga med att hålla på reglerna annars glider allt tillbaka till det gamla vanliga. I stället för att ge poäng för gott beteende under en viss tid (10 minuter) kan man upprepade gånger sätta en äggklocka (i en låda så eleverna inte ser den) på slumpmässigt vald tid och ge poäng till de lag som skött sig tills den ringer. Om barnen verkar tröttna på tävlingen kanske du behöver göra vinsten mer attraktiv.

Källa: psykolog Björn Åström, Neuropsykiatriska behandlingsenheten, BUP Uppsala och egna studier.

Den politiska debatten och dess retorik med ideologiska förtecken från S påminner mer om en hackande ”stenkaka” än en förnyad Spolitik.

Jag lyssnar med förundran på Östros inlägg i budgetdebatten idag.

Ett begrepp som ofta används är ordet Rättvisa. Återigen kommer detta ord upp nu som ”Stärk Rättvisan”. För de allra flesta av oss dyker den första tanken automatiskt upp att självklart ska det vara rättvist. Alla människor tycker om ordet rättvisa och många politiska partier vill ha ensamrätt på begreppet. Låt oss göra ett försök till definition och förklaring av begreppet enligt följande:

Ta en löpartävling som ett exempel. Rättvisa är då att alla startar samtidigt när starten sker. Regler som att man inte får hindra varandra fysiskt ska följas av alla. Om någon bryter mot reglerna genom att sätta krokben på sina konkurrenter har en orättvisa uppkommit. Men om alla startar samtidigt och om alla följer reglerna då har en rättvis tävling genomförts.

Om man inte utgår från denna beskrivning måste de som springer snabbast springa långsammare så att alla kommer i mål samtidigt eller också måste vissa starta senare än andra eller alternativt starta från olika ställen.  Likheterna med S gamla paroll ”Alla ska med” blir i ljuset av detta en bra beskrivning på socialistisk definition av rättvisa. Rättvisa blir då ”lite och lika till alla”. Har Östros glömt valrörelsens paroll  redan ”Vi kan inte vänta längre”. Att ständigt återupprepa sina gamla slagord blir allt svårare att förstå.

Hur ska det fortsatta samhällsbygget eller löpartävlingen gå till med en icke förnyad Spolitik kan man undra?  Kanske menar Östros att nu ska alla springa ännu långsammare och att Rättvisa numer definieras som ”Allt mindre likadant till allt fler”

Jag har engagerat mig i politiken i snart 20 år som Folkpartist i allmänhet och som Liberal i synnerhet. Min grundläggande idé är att alla människor och alla åsikter är lika mycket värda.

Historian uppvisar dessvärre det motsatta vilket den insiktsfulle är väl medveten om. Evolutionen har byggt på att den starke överlever och att den svage elimineras . Darwin hade i detta avseende inte fel. Dock och i dessa tider i tidigt 2000-tal, efter det senaste valet,  går det inte längre  hävda att den ”starke” överlever och att den ”mindre värde” är dömd att förintas.  Människor på vår jord har länge kämpat för att själva få skapa sig en framtid mot krafter som motarbetat detta. För mig som liberal och med ledstjärnan att människan är unik och stark och har en stor egen drivkraft är tilliten stor till en fortsatt utveckling och att alla måste ges en egen förutsättning att fortsätta utveckla sig. Ett problematiskt inslag i denna utveckling är misstänksamhet, avund och jantelag. Du ska inte tro att du är något mer än mig leder till stagnation och återgång till medeltida samhällsförhållanden.  Att engagera sig politiskt , som jag har gjort, innebär att man accepterar den så kallade representativa demokratin vilket medför att jag påtar mig skyldigheten att driva mina medmänniskors vilja och åsikter. Att vi har olika uppfattningar och inte alltid är överens om hur vi ska bibehålla och utveckla samhällets välfärd ligger i sakens natur och är självklart ett kännetecken för begreppet demokrati. Ofta funderar jag på vilka drivkrafter som finns i att engagera sig som politiker? Kan det vara att man vill vara en demokratisk representant för  sina medmänniskor eller finns det andra drivkrafter? Lika ofta funderar jag på dessa eventuella andra drivkrafter och hur de yttrar sig.  Ett av flera riktiga bottennapp i dessa andra drivkrafter visar sig med all önskvärd tydlighet i det faktum att en socialt demokratiskt politiker vid namn Patrik Hansson förbehåller sig rätten att inte umgås med en politisk motståndare under en bilresa. Om detta finns att läsa i BLT artikel. För mig är detta ett underkännande av den demokratiska ordning jag trodde att vi har i Sverige. Min slutsats kring detta beteende är att  de fanfarklingande orden ”Alla ska med” klingar falskt i de socialistiska leden som uppenbarligen är mycket störda av att fler partier kommer till tals i vår Svenska ‘”Demokrati”. Vilka ingår i den pompösa fanfaren ‘”Alla ska med”? kan man med fog fråga sig och rikta till det   sociala och demokratiska partiet benämnt Socialdemokraterna??

En skriftväxling mellan Fk och BLT ledare angående sjukförsäkringarna finns nu på BLT ledarsida. Jag kan inte undanhålla er nedan kloka tankar kring välfärdens alla sidor. Läs gärna Elisabeth Hamiltons reflektioner kring vårt sjukförsäkringssystem nedan:

”I valets slutspurt dök det upp ytterligare ömmande fall som inte fått rätt till sjukpenning/-ersättning. Då hela underlaget till ansökan inte presenteras är det svårt att förstå varför personerna inte får sin ersättning. Behöver det vara så?

Att dagens sjukförsäkringssystem är subjektiv har jag tidigare skrivit om. Det önskvärda är att skapa ett system som är förutsägbart så att det hjälper den sjuke och att det är lätt att bedöma rätten till ersättning för handläggaren.

Det absolut mest avgörande för rätten till ersättning är idag den behandlande läkarens beskrivning av arbetsförmågan trots sjukdom. Om läkaren i stället fick fokusera på beskrivning och behandling av patientens sjukdom och funktionsförmåga vore mycket vunnet. Då hade doktorn kunnat föreslå adekvat medicinsk behandling/rehabilitering så att patienten också kunnat känna tillförsikt i att även doktorn trodde på ett framtida arbetsliv. Dagens system, där läkaren ska beskriva arbetsförmåga, är en återvändsgränd för patienten, då läkarens kompetens är att bota och lindra. Denna kompetens är medicinsk och bör därför användas optimalt inom denna för patientens tillfrisknande. Att via lagstiftning och statsfinansiellt lägga ansvar på läkarkåren att yttra sig om arbetsförmåga för patienterna, innebär stort ansvar. De läkare som jag varit i kontakt med under åren, har alla sagt att de inte klarar av denna uppgift. Att ha ett sjukförsäkringssystem som bygger på ovetenskapligt tyckande är inte rätt mot någon, vare sig läkaren, skattebetalaren eller patienten som inte ens får adekvat rehabiliteringsstöd.

Georg Engstöm, Vadstena, en av Sveriges första psykiatriker, hade redan på 1800-talet myntat begrepp om vad som var psykisk hälsa för människan. Det absolut största och första för välbefinnandet var arbete. Därefter kom motion, frisk luft, god kost och familj och vänner. Hans rön gäller än idag.

Försök borde starta med läkarintyg som beskriver den medicinska funktionsförmågan och förslag till aktivitet för att mildra sjukdomens påverkan. Arbetsförmågan bör vara en fråga för arbetsförmedling/försäkringskassa och patient att jobba vidare med.

Då sjukförsäkringssystemet idag kostar ca 200 miljarder/år borde alla som inte kan arbeta p.g.a. sjukdom kunna ha en rimlig ersättning, vilket ett rikt land som Sverige ha råd med.”

Som socialliberal inväntar jag nu spänt att regeringen omgående ser över detta. Folkpartiet tar nu initiativ i denna fråga på riksplanet.

I SVT:s ”Uppdrag granskning” granskas utvecklingen av friskolor.

Jag och Folkpartiet tycker som följer kring detta

”Vi är många som på senare tid höjt ögonbrynen över att bolag som driver ett stort antal skolor sålts till riskkapitalbolag. Tyvärr så redovisar programmet inte att regeringen har åtgärdat eller håller på att åtgärda de problem som räknas upp. Först är det viktigt att konstatera att valfrihet och konkurrens är bra, även på skolområdet. Sex av riksdagens sju partier delar den inställningen. Men som alla andra reformer så har friskolereformen för- och nackdelar.”

Jag medverkade till att friskolor kunde starta i Karlskrona kommun i slutet av 1990-talet och har åsett utvecklingen.

”Vår attityd har förändrats och följande regelskärpningar är beslutade eller på gång:

1. I den nya skollag som lades fram våren 2009 och som börjar gälla nästa år skärps bestämmelserna avsevärt när det gäller fristående skolor. Samma krav ställs nu när det gäller att alla skolor ska ha skolhälsovård, skolbibliotek, studievägledning, legitimerade lärare och ta emot elever med särskilda behov. Möjligheten att göra vinst genom att avskaffa viktiga funktioner i skolan kommer alltså inte att finnas kvar. Konkurrens förutsätter lika villkor och lika krav.

2. Regeringen har enats om att skärpa lagstiftningen för fristående skolor på ett antal viktiga punkter. När ett ägarbyte sker ska detta tillståndsprövas hos Statens skolinspektion, precis som när någon vill starta en ny skola. Vi måste veta att det är seriösa ägare.

3. Vinstutdelning till ägare av en friskola ska kunna stoppas om kvaliteten inte upprätthålls. Beslut ska kunna fattas av Statens skolinspektion.

4. Bonus på lönen till rektorer eller lärare ska inte kunna sättas utifrån t ex elevernas betygs- eller provresultat. Den typen av incitament uppmuntrar betygsinflation, sänkta krav och att elever med sämre förutsättningar blir mindre attraktiva. Därför stoppar vi den möjligheten både för kommunala och fristående skolor. Oss veterligen förekommer detta i dagsläget endast i (S)-styrda Norrköpings kommun.

”Uppdrag granskning” redovisar problem som finns i skolväsendet. Inte minst pekar det på vikten av att alliansregeringens skolreformer fullföljs. Programmet hade dock varit mer fullständigt om det också hade tagit upp de åtgärder vi genomför för att möta problemen.”

”Alla ska inte bli högskolebehöriga i vår gymnasie skola” MP  Peter Eriksson borde läsa på vad de står för. Just detta är ju S huvudnummer.  Alla ska med oavsett om de kan, vill eller har förutsättningar. Inte heller vågar di röe tala om vad effekterna av detta har blivit.   Alltför få slutför gymnasieskolan och dessvärre leder ofta dessa tre år till arbetslöshet för dom som tvingades åka med..

”Alliansen stänger dörrar för ungdomarna” säger di röe.  Så graverande lögnaktigt när vi tydligt talat om att det finns möjlighet att komplettera senare om man då är mer motiverad. Antalet platser på Komvux ökar nu igen vilket de glömde berätta om. Vi säger  ”Vi öppnar dörrar för jobb till ungdomar”  Mona Sahlin ska ha in fler vuxna i skolan och ge kompetensutveckling så att kvaliteten ökar. Vi föreslår en NY lärarutbildning vilket inte nämndes med ett ord av en Statsministerkandidat. Huhhh vilket kunskapsförakt.